Sida:Illustrerad Verldshistoria band II 025.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
25
SAGAN OM ROMS ANLÄGGNING.

först grundläggarens härkomst från den albanska konungaätten beträffar, så står och faller den med Aeneas-sagan. Rhea Silvia är uppenbarligen den Idäiska gudamodern, Rhea eller Kybele (bild 14), en skyddsgudomlighet för Trojanerna eller åtminstone för Aeneas' slägt. Hvad Romulus och Remus, såsom söner af Mars, vidkommer, så är uppgiften härom lätt förklarlig. I likhet med andra samhällen måste Rom för sitt ursprung hafva att tacka en gud, och en sådan framstod i Mars, den fornitaliska verldens mest firade gudomlighet, en passande stamfader för krigarfolket. Tvillingarnes räddning ur Tiberns böljor, hvilken skall hafva egt rum på den plats, der det s. k. Ruminaliska fikonträdet stod, angifver en annan religiös föreställning. Rumina eller

15. Den Capitolinska varginnan.

Rumia digudinnan, är egentligen Fauni maka, Fauna Luperca, sedd från en sida af hennes lifgifvande och närande verksamhet. Denna gudinna hade till sitt heliga djur varginnan (bild 15), likasom Faunus hade vargen, och så finner man lätt, huru sägnen om varginnan, hvars spenar tvillingarna diade, kunde uppkomma. Sjelfva namnet Romulus och ännu mer dess stamord Roma står i slägtskap med ordet Rumina: Roma är den närande (qvinliga) kraften.

Vidare bör man ihågkomma, att Romarne, i full öfverenstämnielse med de föreställningar, hvilkas tillvaro och betydelse vi förut omtalat, dyrkade två Larer, som tänktes vara statens skyddsgudar. Dessa voro de båda stamfäderna, eller samhällets stiftare, Romulus och Remus. Deras moder blir då den s. k. Larmodern (Acca Larentia), hvilken enligt traditionen är tvillingarnas uppfostrarinna. Äfven Vesta, hvilkens