vid Silsilis begynner sandstenen, som fortsattes åt söder till Assuan; först här vid Egyptens södra gräns uppträder graniten: sandstenen och isynnerhet graniten användes till bildstoder och andra i konstnärligt hänseende värdefullare minnesmärken. Det hvita kalkberget med sina remnor och fördjupningar uppfyllda af glänsande sand strålar i det starka solljuset, så att ögat bländas, och det har ofta en högst påfallande likhet med de nordiska snöfjellen. när solen skiner på spetsarne och skuggan kastas långs efter fjellets sidor. Derest vi ej varsnade de smärta palmerna med sina stolta kronor, bomullsbuskarne med sina hvita toppar, sockerrören med sina höga stänglar, derest ej de tallösa svärmarne af allehanda fogelarter, som tyckas här hafva stämt möte från alla jordens kanter, derest ej den brännande novembersolen, som är stark nog att hota med solstyng, derest ej den snabba Nilen med sin smutsgula dy beröfvade oss illusionen, kunde vi tro oss skåda norska snöfjell från stranden af en elf. Norr om hufvudstaden Kairo vika de båda bergåsarne åt sidan, och Nilen, som under en sträcka af ett par hundra mil flutit utan att mottaga någon biflod och utan att dela sig, grenar sig här i ett par hufvudarmar, hvilka innesluta Deltalandet, detta det första af alla deltaland och det fruktbaraste landskapet i det fruktbara Egypten.
Det är Nilen som Egypten har sin utomordentliga fruktbarhet att tacka för; dess smutsgula vatten är landets välsignelse, är vilkoret för Egyptiernas existens. Nilen börjar att stiga under senare hälften af juni, fortsätter dermed till slutet af september, står då någon tid stilla och begynner igen att sjunka i medlet af oktober, träder i december tillbaka inom sina bräddar och fortfar att sjunka, tills han i maj månad har nått sitt lägsta vattenstånd. Under det högsta vattenståndet öfversvämmar floden hela dalen och utströr under sitt lopp en fruktbar gytja, hvari jordbrukaren, när dalen åter blir torr, blott behöfver utså säden för att derpå med säkerhet vänta en riklig skörd. Öfversvämningen tillgodogöres antingen direkte, i det vattnet under sitt stigande strömmar ut öfver fälten, eller också medelbart derigenom att vattnet uppsamlas i kanaler och sedermera medelst vattningsinrättningar sprides kring åkrarne allteftersom behofvet kräfver.
Den feta gytja, som Nilvattnet qvarlemnar, gör jorden så fruktbar, att hon bär gröda två gånger om året; den första skörden försiggår i mars och april, den andra i juli före öfversvämningen eller senare; efter årets första skörd gödslas stundom åkrarne. Bland de allmännast förekommande växter kunna nämnas: hvete, korn, durra, bönor, linsärter, bomull, lin, vinrankor m. fl.; bland träd: dadelpalmen och andra palmarter, sykomoren, tamarisken, hvilka ännu finnas,
