regeringstid, då händelsen, hvarom inskriften handlar, timade. Efter någon aera eller bestämd tidräkning äro olyckligtvis dessa tidsbestämmelser icke ordnade. Dessa historiska monument kunna således icke gifva oss någon sammanhängande kronologi, men vid sidan af de öfriga kronologiska materialierna hafva de sin stora betydelse. När det t. ex. heter, att en händelse inträffade det 41:sta året af en konungs regeringstid, så veta vi att denne konung hade regerat i 40 år: men om han sedermera regerat längre och i huru många år, det kunna vi icke veta.
För den sammanhängande kronologien är en annan art af monument af större nytta. Man har i Abydos, i Karnak och i Saqqarah funnit afbildningar, framställande en konung offrande åt och anropande sina företrädare på den egyptiska tronen. Konungarne äro vanligtvis framstälda sittande på sina troner, och deras namn äro vidfogade i hieroglyfer. Man finner här temligen ansenliga konungalängder; en tafla innehåller sålunda namnen på 76 konungar, och en annan 61; de öfriga hafva färre. Men icke heller dessa taflor kunna begagnas såsom de äro, ty konungarne äro icke alltid framstälda i den ordning, hvaruti de följt hvarandra i regeringen.
Ett dokument af en egen art skulle ensamt vara tillräckligt att lemna oss material till en fullständig egyptisk kronologi, så vida det vore bibehållet helt; men så är tyvärr ej förhållandet. Det är den så kallade konunga-papyrus i Turin vi mena. Den har innehållit en förteckning öfver alla egyptiska konungarne från den förste som upphäfde sig till ensam herskare öfver hela landet, nemligen Menes, intill den tid då dokumentet blef affattadt. Förutom hvart särskildt konunganamn är regeringstiden angifven i år, månader och dagar. Konungarne äro indelade i dynastier och vid slutet af hvarje dynasti är summan af dess regeringsår vidfogad. Men oaktadt dokumentet icke på långt när är fullständigt bevaradt, finnas dock några större och mindre fragment qvar, hvilka göra det till en mycket vigtig kronologisk källa.
Slutligen böra vi omnämna ännu ett slags egyptiska monument, hvilkas betydelse för kronologien man förut ej nog värderat. Det är de slägttaflor som finnas på graf-steler och apis-steler. Der angifvas nästan alltid flera generationer, stundom ända till några och tjugu. Man skall lätteligen inse dessa slägttaflors betydelse för kronologien; ty när en person, som i en slägttafla representerar t. ex. den tredje generationen, från andra monument är bekant såsom lefvande under en bestämd konungs regeringstid, och en annan person i samma slägttafla, som representerar t. ex. tolfte generationen, är bekant såsom lefvande under en annan bestämd konung, så kunna vi häraf sluta,
