Herodotos berättar, att Menes lät uppbygga Memphis på Nilens venstra strand, efter att förut genom fördämningar hafva ledt floden i en östligare fåra; likaledes grundlade han hufvudtemplet för Ptah, den memphitiske lokalguden. Han stiftade lagar, omgaf sig med kunglig glans och ett praktfullt hof och företog fälttåg utanför landets gränser. Hans slut blef, att en flodhäst sönderslet honom.
De tre första dynastierna, som alla residerade i Memphis, (3,893—3,114), äro för öfrigt föga kända. Den första dynastien bestod af 8 konungar, de två följande hvardera af 9. Desse 26 konungar namngifvas af Manetho, och då de alla, på ett enda undantag när, återfinnas i konungataflorna från Abydos och Saqqarah samt äfven till större delen i den turinska konunga-papyrus, kan man ej betvifla deras historiska verklighet, oaktadt man hittills har funnit blott få minnesmärken från deras tid. Bland dessa förtjena nämnas: en pyramid i Saqqarah är sannolikt byggd af Uenephes, första dynastiens fjerde konung; en medicinsk papyrus i Berlin från den första och andra dynastiens tid; en annan papyrus berättar historien om en bonde, som lefde under Nebkara, näst siste konungen af den tredje dynastien; och den såkallade papyrus Prisse är författad under Nebkaras två efterträdare. Också Manetho meddelar några underrättelser om dessa konungar: en skall hafva infört Apisdyrkan i Memphis, en annan stiftade den lagen, att en dotter kunde efterträda sin fader på thronen; en tredje förbättrade skrifkonsten och utmärkte sig genom sina medicinska kunskaper, o. s. v.
Från och med den fjerde dynastien (3,114—2,830 f. Kr.) blir historien utförligare, emedan man funnit en mängd monument från dess tid. Till den höra de berömda pyramidkonungarne Chufu (Cheops), Schafra (Chephren) och Menkara (Mycerinus). Herodotos har af misstag ryckt dessa konungar från deras rätta plats och hänfört dem till en långt senare tid än den då de lefde, men hans berättelse om dem föröfrigt stadfästes i hufvudsaken af de egyptiska monumenten. Det var under de sex första dynastierna som de flesta pyramiderna byggdes; från Memphis söderut ligga de i grupper på Nilens vestra sida, och liksom de fordom betraktades som ett af verldens sju underverk, så väcka de ännu i dag de resandes häpnad genom sina oerhörda dimensioner och märkvärdiga varaktighet. De begagnades till grafvar för konungarne, som använde sitt lif till att bygga stentak öfver sina lik och tvungo tusende och åter tusende af sina undersåtar till hårdt träldomsarbete för att göra dessa stentak så stora som möjligt. När en kung tillträdde regeringen, började han att bygga på sin pyramid, som kunde utvidgas åt sidorna och i höjden så mycket man
