270 år, kan det derföre vara riktigt att den, såsom Manetho uppgifver, blott har regerat i 120 år, alldenstund det är högst sannolikt, att den under loppet af de 270 åren har varit i faktisk besittning af makten blott i 120 år. I egenskap af främmande dynasti blef den af Manetho betraktad som illegitim och stäld utanför tidsföljden, som representeras af 20:de, 21:sta, 23:dje och 24:de dynastierna. De sistnämnda dynastierna voro visserligen legitima, men ytterst svaga, så att de blott under en del af ifrågavarande tidrymd hafva varit i faktisk besittning af herraväldet. Under de långvariga stridigheterna mellan dessa rivaliserande regentslägter försvagades konungamakten och landet sönderstyckades i flera småriken, så att då en ethiopisk furste vid namn Pianchi i medlet af 8:de århundradet f. Kr. gjorde ett eröfringståg till Egypten, fann han der åtskilliga småkonungar, som han måste öfvervinna hvar för sig. Pianchis herravälde varade icke länge; men han hade öppnat vägen för Ethiopierna, och hans efterträdare, bland hvilka Taharka oftast nämnes på de egyptiska monumenten, kommo till Egypten och herskade der under namn af den 25:te dynastien i omkring 40 år till 666 f. Kr. Ej heller Ethiopierna förmådde sätta sig i uteslutande besittning af makten; de förvärrade derföre oredan genom att öka kronpretendenternas antal, och då den 26:te dynastien (678—527 f. Kr.), hvars förste konungar voro svage, besteg tronen, var landet åter sönderstyckadt i flera småriken. Ett genljud af detta tillstånd återfinnes i Herodotos’ berättelse om dodekarchien, hvarunder Egypten beherskades af 12 småkonungar, som slutligen undanträngdes af en bland dem, Psametik af den 26:te dynastien.
Den förvirringens och inbördes krigens tid, hvarunder det olyckliga landet så länge hade suckat, upphörde slutligen, då det lyckades Psametik att öfvervinna sina med konungar och att förena hela landet under en enda spira. Fred och ordning återupprättades, en ny blomstringstid började, och lycka och välstånd herskade i landet. Det ser ut som om Psametik ej varit af rent egyptisk härkomst, men hans styrelse var fullkomligt egyptisk; en viss romantiserande rigtning gjorde sig starkt gällande under honom: gamla titlar och embeten återinfördes, konsten fick nytt lif och uppnådde i flera riktningar en mycket hög grad af fullkomlighet. Saïs, dynastiens hufvudstad, förskönades med ståtliga byggnader, i det saïtiska regenterna ville göra för sitt residens hvad 18:de och 19:de dynastierna fordom gjort för Thebe. Samtidigt utvidgades förbindelsen med utlandet. Psametik kom på tronen, berättas det, med hjelp af ioniske och kariske krigare; Grekerna fingo härigenom insteg i landet och höllo sig qvar der, tills
