som icke veta af rörelse.» Om deras astronomiska insigter vittnar också deras kännedom om sol- och stjernårets längd. Egyptierna hade ett borgerligt kalenderår på 365 dagar, indeladt i 12 månader, hvardera på 30 dagar, samt 5 skottdagar. Året indelades vidare i tre årstider, hvardera på fyra månader. Att detta borgerliga år var omkring 6 timmar kortare än stjern-, eller såsom de kallade det Sothisåret, kände de egyptiske astronomerna. De hade äfven uträknat, att 1,461 egyptiske år motsvarade 1,460 stjern- eller Sothis-år. En sådan tidrymd kallades en Sothisperiod.
Egyptierna sysselsatte sig ifrigt med geometri och aritmetik. De många förändringar, som förorsakades af Nilens årliga öfversvämningar öfver fälten, gåfvo ofta anledning till tvister, som blott genom en skicklig landtmätare kunde rättvist afgöras. En matematisk papyrus, som förvaras i British Museum, uppställer regler för lösningen af många geometriska problem, och de talrika inventarieförteckningar och räkenskaper, som finnas i papyrusrullarne, vittna om att de gamle Egyptierna voro skicklige räknemästare och flitige bokförare.
Homeros berömde de egyptiske läkarne att vara skickligare än alla andra, Darius sökte råd hos dem, och enligt en hieroglyfisk inskrift, som förvaras i Paris, skickade en asiatisk konung bud till en af den 20:de dynastiens Pharaoner för att bedja om läkarhjelp för sin sjuka dotter, en begäran som Pharao villfor genom att sända Chonsu, läkarkonstens gud, och dennes presterskap, som utan tvifvel särskildt egnade sig åt läkarvetenskapen. Hvarje läkare sysselsatte sig blott med en sjukdom, och till botande af sjukdomar användes lavemanger, fastande och kräkmedel, emedan man antog, att de flesta sjukdomar kommo af omåttlighet. Att Egyptierna ifrigt studerade läkarvetenskapen, framgår för öfrigt af den omständigheten, att man funnit flera medicinska papyrusrullar, bland hvilka i synnerhet må nämnas en mycket stor och väl bibehållen papyrus, som helt nyligen upptäckts och som innehåller en fullständig lära om sjukdomarne och deras botemedel; ögonsjukdomarne och fruntimmerssjukdomarne äro i synnerhet vidlyftigt behandlade. Man har, märkvärdigt nog, här återfunnit föreskrifter ordagrannt lika lydande hos Hippokrates; men ännu märkligare är det, att i den arabiska literaturen ett medicinskt verk blifvit upptäckt, som i öfversättning återgifver långa stycken ur denna fornegyptiska papyrus. Emellertid brukades icke blott läkemedel, utan också magiska besvärjelser till fördrifvande af de onda andar, som man antog kunde framkalla sjukdom hos menniskan. Ännu finnas åtskilliga magiska papyrusrullar qvar, som visa, att magien spelade en stor rol i det gamla Egypten.
