förtärande eldslåge. Och det går som i dröm uti natts syn med alle de månge hedningar som strida emot Ariel, alle dem som strida emot honom och hans bålverk, och dem som tränga honom. Ty såsom en hungrig drömmer, att han äter; men då han uppvaknar, så är hans själ ännu tom; och såsom en törstig drömmer, att han dricker; men när han uppvaknar, är han maktlös och törstig: alltså skola ock de månge hedningar vara, som emot Zions berg strida. Ty så sade Jehova till mig: Lika som ett lejon och ett ungt lejon ryter öfver sitt rof, och när herdarnes hela flock uppbådas emot det, icke förskräckes för deras rop och icke modfälles för det de äro månge: alltså skall Jehova Zebaoth fara ned, till att strida på Zions berg och uppå dess höjder. Likt (öfver sina ungar) sväfvande foglar skall Jehova Zebaoth beskärma Jerusalem, beskärma och hjelpa, förskona och frälsa. Och Assur skall falla, icke genom mans svärd, och skall förtärd varda, icke genom menniskosvärd; och skall dock för svärd fly och hans unge män skola skattskyldige varda. Och sitt fäste skall han för fruktans skull draga förbi, och hans förstar skola för baneret förskräckas: säger Jehova, den i Zion en eld hafver, och en offeräril i Jerusalem.»
Men Sanherib gjorde sig icke så brådt om. I stället för att allt jemt gå rätt åt vester, såsom han börjat, svängde han om på halfva vägen, efter segern öfver Arameerna, och egnade ett år att aga de uppstudsige Mederna. På färden öfver de oländiga fjellen sparde höfdingen sjelf inga mödor för att egga sin här. »Genom de tjocka skogarne och öfver bergklintarne red jag på hästryggen, ty jag hade lemnat min vagn och mitt spann å nedre slätten. Men å vådliga ställen hoppade jag ned uppå mina fötter och klättrade som en stenget.» Först efter att han sålunda tryggat allt bakom sig, styrde han sina krossande fjät emot Medelhafvet (701 f. Kr.). Må hända var det nu han slog en grekisk vikingahär, som gjort strandhugg på Ciliciens kuster. Der byggde eller ombyggde han Tarsus efter Babels mönster. I en af dess grannstäder reste han ett tempel och uppstälde i det fria eller riste i sten sin bild med inskrift, fyra hundra år senare sedd, men ej förstådd af den macedoniske Alexander och Grekernas skriftlärde. Så gick han söder åt utmed hafvets stränder, riste åter sin bild, ej långt från Berytus, i en klippvägg vid floden Lycus (nu Nahr-el-Kelb), vid sidan af Ramses II:s och hans hieroglyfer. Der urskiljes ännu i dag Sanheribs namn i den förvittrade skriften. Elulæus af Sidon flydde i skräck till Cypern. Hans städer togos, på hans konungastol satte Sanherib en pålitlig gunstling. I Schemesch, nära Tyrus, kysstes segrarens fötter af åtta krypande konungar, som nu öppet kunde visa sitt liknöje för den fosterländska saken. Hvad
