153), ehuru i ett högst bristfälligt skick. Denna byggnad, som länge var blott halffärdigt anses hafva gifvit anledning till sagan om »den babyloniska förbistringen». Denna sägen förekommer med nästan samma ord i bibeln och i ett fragment af Berosus. För öfrigt förtäljer Nebukadnesar sjelf i en inskrift, att han fullbordade så väl tornet i Borsippa som Bels tempel.
»Nebukadnesar, Babels konung, folkens sanne herde, vittne af Merodachs eviga nåd, den höge herren, Nebos tillbedjare, den vise, den vetande, hvilkens öron lyssna till den högste gudens lärdomar, den aldrig hvilande ståthållaren, pyramidens och tornets återuppbyggare, Nabopolassars äldste son, Babels konung, jag. Så säga vi: Merodach, den store mästaren, har skapat mig sjelf, han har ålagt mig att återställa hans helgedomar. Nebo, väktaren öfver himmelens och jordens skaror, har lagt rättvisans spira i min hand. Pyramiden, himmelens och jordens palats, är gudarnes herres, Merodachs boning: spådomsrummet, hans härlighets hvilobädd, har jag återstält under ett rundt hvalf med strålande guld. Tornet, det eviga huset, har jag å nyo grundlagt och byggt; med guld, silfver, glaseradt tegel, sten, brons, trä af tamarisk och ceder har jag fulländat dess prakt. Himmelens och jordens grundvalars hus, Babels fornbyggnad, har jag upprättat och fullbordat. Med tegel och täckande koppar har jag höjt dess hufvud. Så säga vi: Himmelens och jordens sju lyktors tempel, Borsippas fornbyggnad, hade en forntida konung begynt och byggt det 42 alnar högt, men icke höjt dess hufvud. Allt ifrån gamla dagar var det förfallet, vattenrännorna voro utan ordning. Regn och oväder hade lossat teglen. Den yttre täckningens brända tegel voro spruckna, kärnmurens soltorkade tegel hade sjunkit ned i kullar. Till dess återupprättande eggade Merodach mitt hjerta. Jag rörde icke vid rummet, icke ändrade jag grundvalen. I en lyckosam månad, på en helsosam dag, lagade jag kärnmurens soltorkade tegel och täckningens brända tegel till en fast murbyggnad. Bjelklaget förnyade jag, och mitt namns skrift satte jag på tornets tak-krön. Jag höjde min hand att fullborda templet och höja dess hufvud. Såsom det af ålder grundlagdt var, alltså byggde jag det; såsom det i forna dagar stått hade, alltså höjde jag dess hufvud. Nebo, den högsta vishetens evige son, du Herre, som lofvar Merodach, se i nåd till mina verk! Långt lif, afkomma i sjunde led, konungastolens stadge, styrelseår utan afbrott, upprorsmännens undergång, seger i fiendeland, förunna mig i nåd! I din eviga tafla, som fastställer himmelens och jordens omlopp, unna mina dagars förlängning, uppteckna min afkomma, inför Merodachs anlete, himmelens och jordens Herres, fadrens, som
