berättade fädernas strider för den gemensamma friheten, eller då Lysias uppmanade dem att beväpna sig, för att ännu en gång försvara den emot de två faror, som hotade henne från öster och från vester, från perserkonungen och från tyrannen i Syrakusa.
Spelen underhöllo bland Grekerna smaken för kropps- och själsstärkande öfningar. De gagnade äfven konsten; bildhuggaren och målaren hade der för sina ögon ett slägte, som genom sin harmoniska utveckling till kropp och själ var det skönaste på jorden, och de erhöllo der sådana uppmuntringar, som intet annat folk någonsin gifvit. Rundt omkring Zevs’ tempel höjde sig inom den heliga lunden tusentals bildstoder, af hvilka största delen voro mästerverk, som återväckte ärofulla minnen. Hvilken skilnad mellan dessa festligheter på Alpheios’ strand eller vid foten af Parnassos och Romarnes fester, hvilka ej förmådde skänka någon glädje, så vida blod ej flöt för gladiatorns svärd eller lejonets tand!
Efter en antik marmorstod.
