Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 476.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
476
GREKLAND.

få ögonblick var allt nedhugget, blott de, som dolde sig under liken, undkommo; 2,000 föllo lefvande i segrarens våld.»

Phrygien togs nu i besittning, Lydien återfick sina gamla lagar, i Ephesos anstäldes offer åt Artemis, och penningar anslogos till fullbordande af hennes tempel. Öfverallt infördes friare styrelseformer. Från Ephesos tågade Alexander kusten utefter. Blott få städer gjorde något motstånd. Bland dem var Miletos, men, inneslutet till lands och sjös, blef det snart intaget. I Gordion afskar Alexander med sitt svärd den ryktbara gordiska knuten och ansåg sig på detta sätt hafva uppfylt det orakel, som lofvade väldet öfver Asien åt den, som kunde upplösa honom.

Emellertid hotades Alexander ännu af allvarsamma faror bakifrån. Perserna bibehöllo väldet till sjös, och Memnon från Rhodos, hvilken i Halikarnassos åtminstone för ett ögonblick hejdat Alexanders segertåg, ämnade med deras flotta göra en landstigning i Grekland. För att skaffa sig stödjepunkter, begynte han med att underkufva öarna. Men sedan han bemägtigat sig Chios och nästan hela Lesbos, dog han under belägringen af Mitylene. Persiska riket förlorade med honom sitt enda stöd. Hans efterträdare intog visserligen Mitylene, Tenedos och Kos, men dermed stannade det, ty perserkonungen kallade till sin hjelp de grekiska legotrupper, som befunno sig på flottan.

Darius hade alltsedan slaget vid Granikos ej gjort någonting för att rädda Mindre Asien han beslöt sig nu för att försvara Lykien och närmade sig berget Amanos med 5 eller 600,000 man. Då han ej såg Alexander komma, trodde han sig genom sitt blotta annalkande hafva förskräckt honom. Han genomtågade de Amaniske portarne och styrde sin kosa mot viken vid Issos genom en trakt, som för sin oländighet var högst olämplig för hans rytteri.

Alexander hade blifvit uppehållen i Tarsos genom en sjukdom, som hotade hans lif. Åter tillfrisknad, skyndade han Darius till mötes. Under det Perserna genom det nordligare belägna passet, de nämnde Amaniske portarne, intågade i Cilicien, ingingo Makedonierna genom det mer sydligt belägna eller de så kallade Syriske portarne i Syrien. Derigenom inträffade, att, då Alexander, härom underrättad, återvände för att strida, de två härarne kommo att intaga en ställning, alldeles motsatt den de borde hafva haft. Darius syntes nu komma ifrån Grekland och Alexander ifrån Persien. Sammandrabbningen egde rum på stränderna af floden Pinaros, hvilken utfaller i viken vid Issos. Perserna ledo ett förfärligt nederlag, oaktadt de grekiska legotrupperna och det persiska rytteriet stredo med största