Sida:Jorden rundt på åttio dagar.djvu/242

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

242

gick upp på däck och begärde att få tala vid kaptenen. Denne infann sig straxt.

Han var en femtio års karl, en riktig sjöbjörn. Han hade stora ögon i oxiderad kopparfärg, rödt hår, han var groft byggd — ingenting af s. k. bättre karl fanns hos honom.

— Kaptenen? frågade mr Fogg.

— Ja, det är jag det.

— Jag är Phileas Fogg, från London.

— Och jag Andrew Speedy, från Cardiff.

— När går ni?

— Om en timme.

— Och destinationsorten?

— Bordeaux.

— Er last?

— Bara sten i skrofvet, jag är inte befraktad.

— Har ni passagerare?

— Nej, inga, har aldrig några passagerare, det är bara hinderligt och resonnerande gods.

— Ert fartyg går raskt?

— Mellan elfva och tolf knop. Åh, Henrietta är väl känd. Förr i tid var hon blokadbrytare.

— Jag är förtjust, kapten Speedy.

— Men hvarför alla dessa frågor? frågade kaptenen.

— Vill ni taga med er fyra passagerare? sade Phileas Fogg.

— Nej.

— Och gå till Liverpool?

— Till Liverpool?

— Och sedan går ni till Bordeaux. Det är bara en kort afväg.

— Nej.