Sida:Jorden rundt på åttio dagar.djvu/269

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
269

— Han har förlorat, mina herrar, afbröt Andrew Stuart, han har hundra gånger förlorat! I kännen ju dessutom att »China» — den enda paketångare från Newyork, hvilken han kunde ha medföljt för att komma till Liverpool i rättan tid — ankom hit i går. Se här är passagerarelistan, som står i Shipping Gazette, men der finns inte Phileas Foggs namn. Äfven om man antager de mest gynnsamma omständigheter, så har vår vän ännu inte kommit till Amerika i denna stund! Jag för min del tror, att han icke skall anlända förr än tjugo dagar efter den utsatta tiden, så att nog skall gamle lord Albemarle komma att få punga ut med sina fem tusen pund!

— Det är alldeles klart, svarade Gauthier Ralph, och i morgon ha vi bara att presentera Phileas Foggs vexel hos Baring Brothers.

I detta ögonblick slog salongsklockan half elfva.

— Ännu några minuter! sade Andrew Stuart.

De fem medlemmarne af Reformklubben sågo på hvarandra. Det var tydligt, att deras hjertans slag föllo något hastigare, ty till och med för djerfva spelare var dock partiet ganska vackert! Men de ville ej låtsa om något och på förslag af Samuel Fallentin togo de plats vid ett spelbord.

— Jag skulle inte vilja afstå min del i vadet, sade Andrew Stuart, äfven om man bjöde mig tre tusen niohundranittionio!

Klockan visade i detta ögonblick 10,32 minuter.

Spelarne hade fått sina kort, men i hvarje ögonblick sågo de på uret, och det kan man säga, att hur säkra de än visade sig, så ha väl aldrig minuterna förefallit dem så långa!