Sida:Kommentar till 20 och 21 kap strafflagen.djvu/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs

31

Om en person sätter sig i besittning af en annan tillhörig sak, i afsikt att sedan föregifva, att han hittat saken, och sålunda få hittelön, föreligger ej tjufnad, ty han har icke haft afsikt att beröfva ägaren saken. Jfr Schmidt VI: 271.

Tager någon en sak uteslutande för att blifva straffad, lärer ej heller straff för tjufnad böra ifrågakomma. Jfr rättsfall i Holm 1877 not B 212: Som hvad E. å sig bekänt därom. att han, efter att hafva på anmodan af J :s hustru i makarna J :s vedbod sönderhuggit ved till bränsle, vid aflägsnandet därifrån medtagit den af honom begagnade, makarna J. tillhöriga yxa, i afsikt, såsom E. tillika uppgifvit, att yxan sig tillägna, icke kunde, helst E:s berörda uppgift motsades af hans åtgärd att genast begifva sig till stadsvaktmästaren Ö. och till denne med anmälan om förhållandet öfverlämna yxan, anses vara af beskaffenhet att till ansvar för E. föranleda, blef E. från ansvar i målet frikänd.

Afsikt att genast förstöra saken utesluter i allmänhet tillägnelseafsikt från gärningsmannens sida. Såsom exempel härpå kan anföras det fall, att en person af hämndlystnad skär svansen af en annans häst samt därefter kastar bort svansen utan att tillgodogöra sig taglet. (Straffas som skadegörelse enligt 19: 20.)

Tjufnadsbrott föreligger ej, då man har rätt till just den sak, som man tillägnar sig, och ej heller, då man tillgriper en annan person tillhörig sak, inklusive penningar, för att göra sig betäckt för en laglig fordran emot den förre besittningahafvaren.[1] Brottet bedömes såsom olaga själftäkt enligt 10: 20.

Rättsfall i Holm 1892 not B 629. Ehuru i målet vore ådagalagdt, att S. olofligen skilt P. från besittningen af ett fickur, likväl och som, med afseende å hvad i målet förekommit, finge antagas, att S. tillägnat sig uret allenast i afsikt att bereda sig vederlag eller säkerhet för fordran hos P., dömdes S. enligt 10:20. Jfr Holm 1880: 413.

  1. Denna fråga sammanhänger med hvad man anser böra inläggas i tjufnadsuppsåtet, (vinningslystnad, begär efter egen fördel, syfte att rikta sig). Jfr nästa sida.