båda sidor af fartyget. Man gjorde försök med ett fartyg af 200 tonneladas drägt (77 Svenska svåra läster), kalladt Trinitatis, kommet från Colibra för att lossa hvete i Barcellona. Kapitenen på nämde fartyg hette Petro de Scorza. Enligt kejsarens befallning voro biträdande vid dessa försök, Don Enrice de Toledo, guvernören Don Oetro de Cardona, skattmästaren Ravago, vice kansleren, samt intendenten öfver Catalonien. Uti de berättelser dessa häröfver lemnade till kejsaren och konungen, beröma de denna snillrika uppfinning, isynnerhet för lättheten och hastigheten, hvarmed man kunde vända fartyget. Skattmästaren Ravago, som icke tyckte om hela förslaget, sade att fartyget framgick 2:ne leguas (6 engelska sjömil) på 2:ne timmar; att maschineriet var för mycket sammansatt och för dyrt, och att man kunde blottställa sig för att kitteln kunde springa sönder. De öfriga ledamöterna försäkra deremot, att fartyget vände lika så fort som en vanlig galer, och att det till det minsta gick en leguas uti timmen. Sedan försöken voro gjorda, borttog Garay hela maschinen ifrån fartyget, och lemnade icke uti Barcellona arsenaler mera än trädpjeserna; men behöll sjelf det öfriga. Oaktadt Ravagos motstånd, blef likväl Garay's uppfinning godkänd, och i fall icke den sjö-expedition, hvarmed Carl V då var sysselsatt, skulle hindrat, hade han säkert än ytterligare gynnat företaget. Kejsaren befordrade uppfinnaren en grad, gaf honom en
