någon enda affisch under denna tid, och ej heller på någon kvittenslista. Vid invigningen af Åbo Teater den 16 mars 1866 uppträdde hon i en melodram som »Auras sångmö» och framsade en prolog. Med anledning häraf uppgifves i Gustaf Cygnaeus’ »Åbo Teater 1839—1889» att »mamsell Charlotte Ekman, känd sångerska, året 1865 var engagerad vid Kongl. Operan i Stockholm». Hon afled i Helsingfors den 3 aug. 1876. — Gift den 12 sept. 1868 med sin kusin, kaptenen i rysk tjänst, s. m. translatorn i senaten i Helsingfors Wilhelm Rancken.
Olof Albert Wilhelm Alberg, (hette egentligen Ahlborg). K. St. T. debut 26 okt. 1865.
Född i Västerås den 17 aug. 1838. Föräldrarna voro fältkamreraren Olof Gustaf Ahlborg och Agnes Katarina Almgren (äldsta syster till sidenfabrikören Knut August Almgren i Stockholm). Han började sin bana som handelsexpedit, men reste, 20 år gammal, till staden Londonderry i Irland. Med otrolig energi lärde han sig på kort tid att både tala och skrifva engelska språket. Hans stora dröm var att blifva skådespelare, och efter att i Glasgow i Skottland hafva ytterligare förkofrat sig i språket och studerat den sceniska konsten, debuterade han år 1862 på Adelphiteatern i Birmingham, hvarefter han under flera år uppträdde i en mängd engelska städer. Från år 1865 kallade han sig Alberg, emedan engelsmännen hade svårt att uttala hans fäderneärfda namn Ahlborg. Vid ett besök i Sverige 1865 fick han tillfälle att debutera på Kungl. Teatern i titelrollen i »Othello», men debuten föranledde ej till något engagement — han var för öfrigt redan engagerad vid Royal Theatre Swansea i Wales i England.
Åren 1868—1876 var han bosatt i Östergötland och där ingick han den 14 mars 1871 äktenskap med Eva Söderberg, dotter af klädesfabrikören Per Söderberg i Norrköping. Under dessa åtta år höll han föreläsningar och uppläsningar i olika städer i Sverige. Vid ett tillfälle sammanträffade han då på en ångbåtsresa i Mälaren med Ludvig Josephson, hvarvid han lyckades intressera denne för en plan att söka åstadkomma ett hem för ålderstigna sceniska artister. Denna plan, till hvilken Albert Alberg alltså var den egentlige initiativtagaren, sattes snart i verkställighet så till vida att en fond benämnd »De
