Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 2 - 6.pdf/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
123
SCENISKA KONSTNÄRER

öfversättare för scenen. Bland det trettiotal teaterstycken, som han från olika språk öfversatt, märkas särskildt »En fru som gifter bort sina vänner» af Lambert Thiboust och Charles de Courcy, »Ollonborrar» af Eugène Brieux, »Armod» af Anton Wildgans, »Litteratur» och »Damen med dolken» af Arthur Schnitzler, »Det gamla spelet om Envar» af Hugo von Hofmansthal, »Det stora skeppsbrottet» af Helge Rode, »Johan Gabriel Borkman» af Ibsen, »Paul Lange och Tora Parsberg» af Björnson samt »Broder Nicolai» af Ove Ansteinsson. Dessutom har han efter Hagbergs öfversättning bearbetat för scenen »Så tuktas en argbigga».

Emil Hillberg blef den 1 dec. 1891 tilldelad medaljen »Litteris et artibus» och utnämndes den 6 juni 1912 till riddare af Nordstjärneorden.

Den 12 aug. 1876 ingick han äktenskap med skådespelerskan vid Svenska Teatern i Helsingfors Elisabeth (Lisen) Thulin, född den 1 aug. 1849, engagerad hos Wilhelm Åhman spelåren 1870—1872, därefter hos Knut Tivander samt slutligen vid Svenska Teatern i Helsingfors 1874—1878, hvarefter hon lämnade scenen.

»Ojämn och oberäknelig, en de våldsamma impulsernas man, har han än träffat pricken, än nöjt sig med en half träff och än snuddat förbi målet. Han har ibland kunnat nöja sig med att vara korrekt, men man har aldrig varit säker på att han ej hvilken dag som helst skulle skaka korrektheten af sig och ge en ny, intensiv och fullblodig karaktärsskildring. Han har varit den stora stilens bärare, ej blott i det klassiska dramat, utan äfven — där ett vidgande af gränserna varit möjligt — i det moderna skådespelet och i hvardagskomedien, och när vi tänka tillbaka till de senaste gångna årtiondenas svenska dramatiska konst, så finna vi att våra starkaste intryck äro förenade med Emil Hillbergs namn eller, låt mig säga, med vissa af hans skapelser.» (Georg Nordensvan, Dagens Nyheter den 11 sept. 1903.)

»I sina bästa ögonblick åstadkommer Hillberg verkligt storslagna, oförgätliga skapelser genom genialisk uppfattning, kraftig karakteriseringsförmåga samt ett osvikligt herravälde öfver uttrycksmedlen, hvartill komma en ståtlig gestalt, en manlig stämma samt en utomordentlig maskeringsförmåga.» (Aftonbladet den 11 sept. 1903.)