Sida:Kungl teatrarna J Svanberg del 2 - 6.pdf/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
110
KUNGL. TEATRARNE

metod han sedan höll föreläsningar först i Köpenhamn och sedan i mars 1899 i Stockholm, där de väckte mycken uppmärksamhet, särskildt för hans skarpa utfall mot Fritz Arlbergs sångmetod, framställd i dennes bok »Försök till en naturlig och förnuftig grundläggning af tonbildningsläran». Föröfrigt framhöll Lange sin sångmetod i ett par på Albert Bonniers förlag utgifna böcker, »Om sång», 1898, och »Om tonbildning i sång och tal», 1900. Då han på våren 1899 öfverflyttade till Stockholm började han äfven här gifva sånglektioner. Men hans alltmera oroliga lynne gaf honom ingen ro och redan följande året lämnade han Sverige och bosatte sig i Paris, där han afled den 14 mars 1904.

Algot Lange ingick 1876 i Helsingfors äktenskap med pianisten Ina Blenda Augusta Forstén (född i Helsingfors den 24 dec. 1856 och kusin till operasångaren Filip Forstén). Fru Ina Lange, känd som författarinna under psevdonymen Daniel Sten, har sedan 1890-talet hållit uppmärksammade föreläsningar i musikhistoria. Hon är äfven en talangfull klavecin- och klavikordspelerska.


Julius Wilhelm Rydberg. K. T:ne 1 nov. 1878—30 juni 1880.

Född i Stockholm den 26 juni 1850 (föräldrarna voro redaktören Carl Henrik Rydberg, den bekante utgifvaren af tidningen »Kapten Puff», och Emma Wilhelmina Adelaide Forsslund). År 1870 blef han elev vid musikkonservatoriet, där han erhöll undervisning i sång och deklamation, hvarjämte han tog enskilda lektioner för Bertha Bock (s. m. fru Tammelin). Hösten 1871 engagerades han vid Svenska Teatern i Helsingfors, där han kvarstod i fyra år. Han uppträdde där i några operor och gjorde särskild lycka som Farinelli i den på sin tid mycket omtyckta sångkomedien »Farinelli eller Kungen och sångaren». Sedan försökte han sig vid talscenen och uppmärksammades som Hyllos i Runebergs sorgespel »Kungarne på Salamis» då detta stycke, den 5 febr. 1873, skaldens födelsedag, gafs för första gången i Helsingfors. Hösten 1875 öfvergick han till Nya Teatern i Göteborg, som året förut inköpts af kakelugnsmakaren August Ringnér, hvilken med sig hade förenat den som en synnerligen insiktsfull teaterledare kände skådespelaren Gustaf Gustafsson som scenisk direktör. Där fick Rydberg en