Sida:Lördagsqvällens jul- och teater-kalender (Hfrs, 1891).djvu/26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Hilda Castegren,

hvars egentliga begåfning är anvisad till operetten, har, oaktadt hon ej tillhört svenska teatern i Helsingfors längre tid än från hösten 1887, redan härstädes hunnit förvärfva sig de största sympathier, såväl genom sin talang som genom sin älskvärda personlighet. Bland de artister teatern eger, intager hon ett af de mera framstående rummen.

Och detta med rätta. Med sin vackra, skolade röst, sin behagliga apparition och sceniska rutin är hon en förträfflig acqvisition för en teater, der såväl operetten som den dramatiska konsten är representerad.

Redan vid 10 års ålder uppträdde hon i Göteborg i en lång och icke obetydlig rol. Det var i skådespelet „Salamandern“, hvaruti fru Raa då utförde hufvudrollen. Fru C. spelte en pensionsflicka samt förvånade både genom uppfattning och utförande samt ingaf de bästa förhoppningar om, att hon med tiden skulle få räknas bland våra sceniska artister, och dessa löften ha ej heller blifvit svikna.

Hennes egentliga debut var å Tivoliteatern i Kristiania, då hon, endast 16 år gammal, utförde „Giroflés“ roll i operetten med samma namn. Hon tillhörde nämnda scen till 1885. Bland större roller inom operettområdet, som hon der utförde, förtjena „Stella“ och Fiametta i „Boccaccio“ omnämnas. Fru C. engagerades 1885 vid Nya teatern i Stockholm, der en vidtomfattande repertoir blef henne tilldelad. — Bland rollerna nämna vi särskildt: „Lilla Hertigen“, Beppo i „Fågel blå“,