Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/303

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
303
Missgjernings-Balken, 19 Cap. 3 §.

15 därpåföljande Junii, i underdånig skrifwelse till Kongl. Maj:t, förklarade sådane swårigheter sig därwid hafwa wisat, att någon hufwudsakelig förbättring uti de nu gällande Författningar icke kunnat utfinnas. Se Ridderskapets och Adelns Prot. wid 1800 års Riksdag, p. 44, 314, 1456. Jämnför Läsning i Blandade Ämnen, N:o 33, p. 73–78. Fångwaktare eller Waktkarl i Frankrike, som af wårdslöshet släpper fånge lös, anses med ett halft till ett års fängelse, om den rymde begått något mindre brott, men har hans brottslighet förtjent arbete i jern eller dödsstraff, straffes Fångwaktaren eller Waktkarlen, i förra händelsen med ett, och i den sednare med 2 års arbete i jern. Code Pénal, 699, 700 §§.



20. Cap.

Om hemfrid och rån.

1 §.

"Går någor med berådde mode, at skada göra, hem til annan, i thes gård, eller hus, ehwad the stå inom, eller utom gård, och han them sjelf äger, eller hafwer lof eller lego för sig; eller går han i annars farkost eller skjepp, ware sig hyrdt, lånt eller egit, och dräper ther Bondan sjelf, hans folk, eller gäst: tå skal han, som thet gjorde, och alle the, med honom i samma wilja och gjerning woro, mista högra hand och lifwet. Gjör han annan skada, med sår, blånad, eller blodwite; plichte för edsöres brott, som framdeles sägs. Samma Lag ware om then, som i lika upsåt öfwerfaller någon på wäg eller gato, och honom förföljer i annars mans hus, gård eller farkost, tit han sin