G. B. trädens wärde; förklarade Kongl. Maj:t, att som denna gerning, som af A. O. blifwit föröfwad uppå en skog, som han förmente sig och sine medinnewånare tillhöra, och den han icke döljt, ej wore af lika art och beskaffenhet som stöld i gemen, hwilket brott i sig innebegrep en hemlig och lönnlig utöfning, så borde han ifrån tjufsrätts ståndande och kyrkopligt befrias, men i öfrigt det wid HofRättens utslag förblifwa. 1785 den 22 Aug. Kongl. Rådk. Prot. Uppå Kongl. Götha HofRätts underdåniga hemställan under den 28 Now. 1787, om icke, till hämmande af Träd- och Jordfrukters olofliga borrttagande utur träd- och kålgårdar, i städer och på landet, till mindre än full mannsbörda, förbrytaren kunde, i likhet med 43 Cap. 4 §. MB, samt KF. den 30 Apr. 1777, åläggas, förutan den i Lag utsatte snattarebot, samt därmed följande enskilda skrift och aflösning, den nesa inför allmänheten, att, enär brottet sig tilldragit å landet, stånda första Tingsdagen i Häradet, wid Tingsdörren en timme, med något dylikt, som han stulit, i handen, och på samma sätt wid Rådstufwudörr, i händelse den brottslige borde af StadsRätt dömas, samt att å predikstolen, uti den församling där brottet skedt, 8 dagar förut kunngöras borde, för hwad brott han sådant straff underginge; Förklarade Kongl. Maj:t, att då, jämte böter, äfwen straff af skrift och aflösning wore stadgat, för stöld och snatteri af hwad som häldst, och stöld eller snatteri af frukt uti en trägård, antingen den wore belägen nära wid eller längre ifrån ägarens boning, icke kunde komma under namn, hwarken af Nidingsstöld, då ingen annan skada därjämte å wäxterne eller träden föröfwades, eller få namn af inbrott, samt följakteligen någon hårdare bestraffning utöfwer hwad i 40 C. 5 §. MB. om stöld ur Trägård, Humlegård, Rofwo- eller Kålgård, och särskilt i 47 Cap. samma Balk, om snatteri stadgat wore, icke med skäl ägde rum, enär äfwen den
