Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/457

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 425 —


KASSANDER.
Nej men, mitt barn. — Visst inte. — Nej!
(till Isabella.)
Alltså, min vackra ros, är nu den saken färdig? —
Jag får ju ja, om jag begär dig?

ISABELLA.
Som ni behagar.

KASSANDER.
 Bra!

KOLOMBINA.
 Herrn ser,
Om jag sagt sant.
 (till Isabella.)
 Säj mer, säj mer!

KASSANDER.
Ariett.
Tempo di Menuetto.

Detta ords behag
Har ändat min plåga:
I den sällaste låga,
Hon bytes i dag.
Hjertats Gud, vill röna,
Ser hon väl, min Sköna,
All ljuf- och vänlighet.
Minsta sorg han pröfvar,