Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/172

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

. i5S _ ' ^ AItm tjenas och beklagas blott Gor deL Och har din själ nog lju8, uog styrka 0ltt, Har Gifvarn af ditt lif tXckts gfifyor dig foriäna, Att tjena fosterland, förnuft och niensklighet, Uppoflra dig för dem, och nämn ej tackaanJieU ^ Min son, alt mensklighct, förnuftet, staten tjena, Och njuta, ej blott lugn, men rättvisa derfdr| Är mer än, på en gång, en dödlig fordra bör. Tre stora ord, min son, vår Samhällslära pryda, Upplysning, Frihet, Menakorätt. Om Himlen unnur dig förslå hvad de betyda. Förklara dem, en dag, för menskors usla ätt^ Har man ännu förstått dem rätt? *) Hvad skiljer detta blod, som nu Europa färgar, Från fanalismeus bål och despotismens band? Det är ej Sanningen, min son, som jorden härjar, Som öppnar brottets dam. Nej, det är hon hvars hand, När, likt en skyhög flod, det svämmar utan strand, Från himlen sti*äcks, och jordc^n bergar.

  • ) Detta tkrefii under Fransyska Revolutioiient blodigaite

epok. Auktor talar här icke uiii tvS eJler tre Pliilosopkers aknrparc arskilinitig i dessH ämnen. Han har ej glömt h varken boken om Upplysningen, eller den hllt afhandh^ngeii om Frihet ocU /cm likhet, värd att nimiurs bredvid den förra i begge författade pS virt eget språk. Hau talar o ju den allmrinna graden af upplysning y om detta slags publika förnuity denna folkströinincus riktning, hv'-!ken mer äii alla böcker styr ver I (lens stora rörelser.