Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/342

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Han såg, dertill, ej ut 6å slätt! Här striddes . • . häftigt! •_ �'Ganska ratt { "Jag ville strfuc min le&ad ändaj ^'Han åter, uppfapq tusen sätt ^•Att mig från detta uppsåt vända.* _

�Guds dö^l så rik på sätt! En hvar 

iLr ^j så fintlig. .^ Pftuse på sw.

.Men (hSra har någoa resoqnera) 'Jlr narm rent af från vettet då? Han ser en karl i kyrkan stå: Strax, dolk pch död! i brist hvarpå Han kap sin blodtörst kpappt regera} Ser sen, i sjelfva hustr^yis ruiq^ Sitt rofdjur; men står Hat oc]i stqm, ,!riilå gynnarn makirgt fatt passera; Ser, utom slikt, ännu långt mera, Men slår omkring, och gQr sig dqm! Hvad kan han tänka, k^n han äma? Har någon ner �äiträqg mist sin toit I mannens hjerta eller bjema? Är han forryqkt? Är han cujoq? HistQfien svarar ej tiU detta. Hon verldens lopp^ ej hjernans sor. Plott hvad som sägs, blott hvad som sker, yet hon med visshet att berätta.