— 4o5 _* Med gerning, eller blotta talet; "Skair genast, förd till Hospitalet,. •'Behaiidlas, efter kliniskt bnifc, ^Som en, till hjernan illa sjuk, •'Och strängt af Läkarn observerad,
- Prån stället ej beskedas få,
Form ymnigt af kyld och purgerad, "Samt åderlåten då och då, '^(Ja, om så fordras, trepanerad) "Han sjelf sin dårskap lärt förstå, ^'Och glad att finna sig kurerad, "Går firedligt hem, med hatten pd/^ Hur yidt man sig ediktet ställde Till efterlefnad, näms ej sen; Men långt derefter log man än Ät yrans plötsligt fallna välde, Och yrans flata hufvudmän, Som nu bedröfligt fjädren fällde; Likt svampen, som väl gräsligt svällde, Men kramas duktigt ut igen. Ej mer, hur hatten bäras borde. Till sorl och tvister ämne gaf , Och ingen efter formen sporde; Blott han sin tjenst behöQigt gjorde, Och hufVet hade gagn deraf.
