Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 29 —

uppfostran, och på god tro antagna? Man lär ej påstå detta. Hafva de då en så stor sjelftydlighet? Ja; om dermed förstås deras omedelbara fordran på sinnets bifall, icke lättheten att utreda principerna dertill. Man skall finna tvertom, att dessa allmänna öfverensstämmelser emellan menniskor, grunda sig allesammans, oaktadt den öfvertyglighet de hemligen medföra, på vissa i sig sjelfva ganska mörka notioner, ja så mörka, att när lärda och djupsinniga män velat i förnuftet uppsöka ursprunget och grunderna dertill, de merendels alltid mött dervid de största svårigheter, och ofta långt mer förvirrat hvad de företagit sig att utreda. Deraf har händt, att det hvarom hela verlden eljest öfverensstämmer, blifvit, genom sjelfva förklaringen, ett ämne för en stor mängd olika meningar.

Det synes föga troligt att så skulle ske, om dessa omdömen och tänkesätt grundade sig verkligen på blotta förnuftsslut, som vi vanligen föreställa oss, i anledning af deras öfverensstämmelse med förnuftet. De slutsatser hvar och en i det fallet måste göra, för att komma dertill, skulle tvifvelsutan också kunna, af hvar och en lätteligen återkallas. Och ju färre förnuftssluten vore som behöfdes, ju kortare vägen vore till dessa resultat, ju lättare och klarare skulle den äfven låta igenfinna sig af undersökaren.