9 �
9f
�
9t
99
99
99
�>
förgängelsen, men att sjelfva urbilden eller be- greppet är oförstörligt" "). Såsom en följd af des- sa lagar räknar den nya läran, "att objekterna må- la sig i ögat genom ljusets åtgärd, luftens rörelser bilda sig i örat, och att kroppen måste utvertes känna h varje inre sinneskänsla** "). Också förkla- rar hon uttryckligen, "att idealismen är blott sjä- 'len af filosofien, realismen deremot dess kropp, och att endast begge tillhopalagda utgöra ett lef- vande helt" *'). — Man tillägge till allt detta så många särskilta yttranden om objekt och materia^ dessa begge hufvudgrunder för all yttre tillvarelse. Hvart och ett objekt, heter det, är nödvändigt materia. Hvad materiens realitet åber angår, så måste den tillskrifvas repulsionskraflen , lika som dess bestämda form härleder sig från attraktionens lagar; h vårföre materien kan väl i oändlighet sam- mantryckas, men icke genomträngas^'). — En blott tanke, en blott föreställning, låter den samman- trycka sig? — Icke nog: objektet, fastän medvets- löst skapadt af anden sjelf, blir likväl derefter qvar såsom yttre ämne för undersökning och behand- ling. I denna beskaffenhet beskrifves det såsom död massa ^^), dödt varande , stelnad intelligens ^ ma--
�) Ideal. d. Wiss. Lehre. p-aSi. ^^) Ibid. p.254. ^7)Phil.
Untersuchungen ub. d. Wesen. d. menschlichen Freyheit, p. 4^7. ^^) Ideen z. e. Fhil. d. Nat i:s Buch. 5:s Kap. ^') Ibid. 2:5 Buch ^s Kap., p. 3o4. Fä oss skall e|
