^ a6i -i. glöMing Mikaré 16ch bannli^tre Iåft �r räl kmpj^
�kga % Dé^ fdrträ �Elige mätt, hafVa ide vtl bestridt
^iéKVä saDningårna; derföre Att de pröfwt skftlen, d6b iindersdkt de cdetåfysiska beViséns tiUräck- Ugliet? Man sktlBs på ^amtna grtind bdra anse för förligt och Ulåsinnadt folk i samhället Sfven dem, som vaka öfver halten och äktheten af det mynt som der sättes i omlopp. Man,ki(tt tvei^tom icke giöra filosofien större tjenst , än dä man undervisar menniskotankén att känna sina grfihsor � och att mrskDja det falska och sanna i éina egiia toidö- men. Härom är ddck nu icke egenliligenriifirågs; ptan om det förflutna seklets yerkliga filosoipi, och dé gällande positiva lärorna deraf. .Dessa äter, hvwrr est skuUe de väl rälitare sökas, än hosi tidehvarf- vets största och allmännast värderade läromästare i denna vettenskap? Således hos en Leibnitz, en Locke, en Wolf, en Baumgarteui en CondiUac, en Bonnet nu fl. Sådan filosofien hos dem befaDS, och sådan hon efter dem ofientligen lärdes och inpräglades vid Europas skolor och lärosäten^ så- dan var ock verkligen detta seklets filosofi. Sådan är det ock, som hon endast med sanning och rätU* visa kan och bÖr framställas till jemförelse med den påföljande nyare. Se här i korta, sanna dr^ denna jemförelse, och huru den utfaller.
