Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/398

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 34o — henne föras dertiU; det vill säga, derigenom � att hon medelst uppsökande och bedagande (om jag så mä tala) af sjelfva naturspären till dem i men* niskosinnet � förvandlar � så längt hon kan, till klar och uttänkt öf vertygelse , hvad hon redaa finner förutsatt hos oss genom vär egen innersta sinnesdaning ? Jag tror mig hafva här i korthet uttryckt hade filosofiens rätta ändamäl, och rätta sättet för henne att förfara i sina undersökningar. Visserligen gjorde ock en äldre välsinnad fik)sofi till sitt allvarliga kall, att på allt sätt app;lysa och trygga dessa menniskotankens högsta odi .angelägnaste föremål, om hvilkas osvikliga realitet hon redan i förhand ingen minut tvekade. Således åtnöjde hon sig ingalunda, att låta dem, €fter som det lyckades, blifva eller ej blifva eo följd af sina undersökningar, utan gjorde dem tvertom till sjelfva det förut bestämda målet, dit hon sökte framleta sig. Enligt sina begrepp trodde hon sig verklijgen komma till bevisning om dem, genom ett förment vettenskapligt utgående från grundsatser, dem hon trodde sig kunna betrakta såsom oförnekliga naturvillkor för all realitet, sinnlig eller osinnlig. Man kan ej bestrida, att hon ju således klart nog insåg sitt rätta ändamål, och beflitade sig att svara deremot. Endast hade hon kunnat sluta af sjelfva dessa sanningars re*