— 27 -^ xaeÅélsi förståndsb^epp. Men nu befinna sig des- sa likaså olämpliga och ofbrinögna deriill � som deu raka linien att uttrycka cirkelJböjningen. AlltsA^ hvilken ny och rik källa tiU filosofiens gamla grund* lyten: ordmörker, missförstånd , falsk djupsinnig- het och allt slags fint, oredbart tankebråL Likväl var detta just det, som Kant genom sitt stora och mödosamma arbete haft för afsigt att förebygga.
I den så kallade nya filosofiens utbildning påföljdes Kant af Fichte och Schelling, hTilka till en början begge påstodo sig bygga på hans grun- der , mw snart begge öfvergingo till den synb^ raste, motsats der af. Efter dessa Kants grunder, kunnig Ti nemligen, det är redan sagdt, ej allenast ingen kännedom äga om någon slags verklig natnrj mei^ äfven allt hvad förnuftet säger oss derem mås^ nödvändigt vara falskt Efter de tvenne senare Systemen, kunna vi åter veta allt i hela sin idlhet^ och. härleda naturen ifrån sjelfva hjeit- punkten af dess m^sprnnglighet intill dess jrttersta utvecklingar � .Fichte var en skarpsiniug Skolmant som trodda sig förbättra den KttntjAa Lärans bri*
