— a8 -. I 8ter genom de stora upptäckterna af den intelM- tuella sjelibskådningen , likasom af Jaget odk Idte^ Jaget. Derifr&n btfrledde han elt utåt och inåtj derifrån flter Intelligensens verksamhet fram och tälbaka på iinien genom en yttre impuls � som han dock erkinde icke vara till; och frfln allt det- ta, uppkolnisten af alla de yttre verldssyneniir. SAdant var detta lika så magra och akröpligia � söm spetsfundiga system. SchelUng deremot visade sig ett geni af poetisk natur, som fbrdref Läromä- starn ur sin Lärobyggnad, satte sig sjelf ner i djsn � och förvandlade den till ett diktslott af icke rin- ga illusorisk effekt* • Såsom filosof var Kant utan tvifvel den redhaoraste af dem aUatt Flera Uand oss kunna ännu minnas med hvilken triumf hans Kritiska Lära i början framträdde: huru man trod- de sig se i henne det högsta profvet af spekulativ kraft; och filosofiens mål ändteligen* nppfaunnett samt derigenom slutet., på alla tvister och fbralag �- meningar. Innan kort såg man icke mera aUt det- ta; man trodde sig tvertom röja stora fläckar i den nya Förnufls^Solen. Fichte kom. Icke aoh norliinda giok det med honom , och icke heller synes det hafva gått • annorlunda med ScheUing. Den förra uppförde: natnrbyggnaden af lutter tan* ke ooh andlighfit; déb aadnare proponerade en u
