Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/107

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
85
föränderlighet hos menniskan.

urval. Hvarken någon race eller något samhälle af menniskor har så fullständigt underkufvats af andra menniskor, att vissa individer hafva blifvit bevarade och dymedelst omedvetet utvalda, emedan de på något sätt hafva varit nyttigare för sina herrar. Ej heller hafva vissa manliga och qvinliga individer med flit blifvit utvalda och gifta, med undantag af det välbekanta fallet med de preussiska grenadiererna, och i detta fall lydde menniskan, såsom man kunde hafva väntat, det methodiska urvalets lag, ty det försäkras, att många storväxta män uppfostrades i de byar, som beboddes af grenadiererna och deras storvuxna hustrur.

Om vi betrakta alla menniskoracerna såsom bildande en enda art, så är dess utbredning ofantlig; några särskilda racer, t. ex. amerikanare och polyneser, hafva dock ganska vidsträckta utbredningsområden. Det är en välbekant sak, att vidt utbredda arter äro mycket föränderligare än arter med inskränkt utbredning, och menniskans föränderlighet kan rigtigare jemföras med de vidt utbredda arternas än med de tama djurens.

Föränderligheten synes icke endast hafva frambringats hos menniskan och de lägre djuren genom samma allmänna orsaker, utan hos båda påverkas samma karakterer på ett nära analogt sätt. Detta har med så synnerligen utförliga detaljer ådagalagts af Godron och Quatrefages, att jag här endast behöfver hänvisa till deras verk[1]. Monstrositeter, hvilka gradvis öfvergå i obetydliga variationer, äro jemväl så likartade hos menniskan och de lägre djuren, att samma klassifikation och samma termer kunna användas för båda, såsom man kan se i Isidore Geoffroy Saint Hilaire’s stora verk[2]. Detta är en nödvändig följd af, att samma lagar för förändringen gälla i hela djurriket. I mitt arbete om husdjurens variation har jag försökt att på ett konstlöst sätt ordna lagarne för variationen under följande hufvudafdelningar: — Den direkta och bestämda inverkan af förändrade förhållanden, ådagalagd genom alla eller nästan alla individers af samma art förändring på samma sätt under samma förhållanden. Verkningarna af kroppsdelarnes länge fortsatta användande eller icke-användande. Homologa kroppsdelars förbindelse. Mångfaldigade delars föränderlighet. Utjemnande vid tillväxten; men på denna lag har jag icke funnit några goda exempel hos menniskan.

  1. Godron, De l’Espèce, 1859, andra tomen, tredje boken. Quatrefages, Unité de l’Espèce Humaine, 1861. Äfven föreläsningar i anthropologi i Revue des Cours Scientifiques, 1866—1868.
  2. Histoire Generelle et Partielle des Anomalies de l’Organisation i tre volymer, första tomen, 1832.