Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/111

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
89
kroppsdelarnes förökade användande och icke-användande.

en lång tid lefde bland eskimåerna, “tro infödingarne, att skicklighet och färdighet i skälfångst (deras förnämsta konst och dygd) äro ärftliga; häri ligger en viss sanning, ty sonen till en ryktbar skälfångare skall utmärka sig, ehuru han i barndomen har förlorat sin fader“. Men i detta fall synes det vara själens fallenhet lika mycket som kroppsbyggnaden, som går i arf. Det är bevisadt, att händerna hos engelska arbetare, då de födas, äro bredare än inom ståndspersonernas klass[1]. Genom det inbördes förhållande, som åtminstone i några fall[2] råder mellan extremiteternas och käkarnes utveckling, är det en möjlighet, att hos de klasser, hvilka icke arbeta mycket med sina händer och fötter, käkarne af denna orsak skulle förminskas i storlek. Att de i allmänhet äro smalare hos bildade och civiliserade menniskor än hos personer, som hafva strängt arbete, eller hos vildar, är säkert. Men hos vildarne skulle, såsom Herbert Spencer[3] har anmärkt, käkarnes flitigare begagnande till att tugga rå, okokt mat direkt inverka på tuggmusklerna och de ben, vid hvilka de äro fästade. Hos barn är, långt innan de födas, skinnet på fotsulorna tjockare än på något annat ställe af kroppen[4]; det kan också knappast betviflas, att detta beror på de förärfvade verkningarna af tryck under en lång följd af generationer.

Det är allom bekant, att urmakare och gravörer lätteligen blifva närsynta, hvaremot sjömän och isynnerhet vildar allmänneligen äro långsynta. Närsynthet och långsynthet hafva helt visst en benägenhet att förärfvas[5]. Europeernas underlägsenhet i synförmåga och andra sinnen i jemförelse med vildarne är tvifvelsutan den hopade och öfverflyttade inverkan af försummadt användande många generationer bortåt; ty Rengger[6] nämner, att han flere gånger sett europeer, hvilka hade blifvit uppfödda och tillbringat hela sin lefnad tillsammans med vilda indianer, men det oaktadt icke

  1. Intermarriage af Alex. Walker, 1838, sid. 377.
  2. The Variation of Animals under Domestication, vol. I, sid. 173.
  3. Principles of Biology, vol. I, sid. 455.
  4. Paget, Lectures on Surgical Pathology, vol. I, 1853, sid. 209.
  5. The Variation of Animals under Domestication, vol. II, sid. 8.
  6. Säugethiere von Paraguay, sid. 8, 10. Jag har haft godt tillfälle att observera eldsländarnes utomordentliga skarpsynthet. Se äfven Lawrence (Lectures on Physiology o. s. v., 1822, sid. 404) om samma ämne. Hr Giraud-Teulon har nyligen i Revue des Cours Scientifiques, 1870, sid. 625, samlat en mängd värdefulla bevis för det påståendet, att närsynthetens orsak är det ihållande arbetet på nära håll.