Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/203

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
181
menniskoracers uppkomst.

det mig, som kunde negrer och andra mörka racer hafva förvärfvat sin mörka färg derigenom, att de mörkare individerna under en lång följd af generationer hade undsluppit det dödliga inflytandet af sina hemlands giftiga miasmer.

Jag fann sedermera, att samma tanke för lång tid tillbaka hade uppstått hos dr Wells.[1] Att negrer och äfven mulatter äro nästan fullkomligt befriade från gula febern, hvilken är så förödande i Södra Amerika, har länge varit kändt.[2] De undslippa likaledes i hög grad de intermittenta febrar, som äro förherskande utefter åtminstone 2,600 (engelska) mil af Afrikas kuster, och hvilka årligen bortrycka en femtedel af de hvita nybyggarne och tvinga en annan femtedel att med bruten helsa återvända hem.[3] Att negern är fritagen, synes till en del gå i arf och bero på någon okänd egendomlighet i kroppskonstitutionen samt delvis vara följden af acklimatisation. Pouchet[4] uppgifver, att de negerregementen, hvilka lånades af vice-konungen af Egypten till mexicanska kriget, och som hade blifvit rekryterade nära Sudan, undgingo gula febern nästan lika väl som de negrer, hvilka ursprungligen hade blifvit förda från olika delar af Afrika och vanda vid Vestindiens klimat Att acklimatisation spelar en rôle, visar sig af de många fall, då negrer, hvilka en tid bortåt hafva vistats i ett kallare klimat, hafva blifvit i viss grad underkastade tropiska febrar.[5] Beskaffenheten af det klimat, i hvilket de hvita racerna länge hafva vistats, utöfvar likaledes något inflytande på dem, ty under gula feberns förfärliga epidemi i Demerara 1837 fann dr Blair, att dödsprocenten bland de inflyttade stod i förhållande till det lands latitud, från hvilket de hade kommit. Hos negern innebär befrielsen, så vidt den är resultatet af acklimatisation, ett utsättande under en utomordentligt stor tidrymd, ty det tropiska Amerikas urinvånare, hvilka hafva bott derstädes från urminnes tid, äro icke undantagna från gula febern, och hr B. Tristram

  1. Se en inför Royal Society år 1813 föredragen och i dess Essays år 1818 offentliggjord uppsats. Jag har i den historiska öfversigten (sid. XVI) till min Origin of Species («Om arternas uppkomst«, sid. VI) redogjort för dr Wells’ åsigter. Åtskilliga fall af färg, som har stått i förhållande till egendomligheter i kroppskonstitutionen, hafva blifvit framstälda i min Variation of Animals under Domestication, vol. II, sid. 227, 335.
  2. Se t. ex. Nott och Gliddon, Types of Mankind, sid. 68.
  3. Major Tulloch i en inför Statistical Society den 20 April 1840 föredragen och i Athenæum för 1840, sid. 353, offentliggjord uppsats.
  4. The Plurality of the Human Race (öfversättning), 1864, sid. 60.
  5. Quatrefages, Unité de l’Espèce Humaine, 1861, sid. 205. Waitz, Introduct. to Anthropology, öfversättning, vol. I, 1863, sid. 124. Livingstone anför liknande exempel i sina Travels.