Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/445

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
107
sekundära könskarakterers gradation.

lång, smal, svart teckning (c), hvilken hör till samma rad, och som är något litet böjd nedåt, så att den möter b. Den eger likaledes på sin nedre sida en smal kant af gul färg. Till höger om och ofvanför c finnes i samma sneda rigtning, men alltid mer eller mindre skild derifrån, en annan svart teckning (d). Denna teckning är i allmänhet subtriangulär och oregelbunden till sitt utseende, men den i konturteckningen med bokstaf försedda är ovanligt smal, förlängd och regelbunden. Den utgöres synbarligen af en på sidan belägen och afbruten förlängning af teckningen c, såsom jag sluter från spår af lika förlängningar från de följande

Fig. 58. Stycke nära kroppen af en bland andra ordningens vingpennor. Figuren till höger är meddelad endast som en konturteckning för bokstafsbeteckningens skull.
A, B, C o. s. v. Rader af fläckar, hvilka sträcka sig nedåt och bilda de elliptiska prydnaderna.
b Nedersta fläcken eller teckningen i raden B.
c Närmast följande fläck eller teckning i samma rad.
d En tydligen afbruten förlängning af fläcken c i samma rad B.

öfre fläckarne, men jag är icke säker härpå. Dessa trenne teckningar, b, c och d, med de mellan dem uppträdande bjerta schatteringarna bilda tillsammans den så kallade elliptiska prydnaden. Dessa prydnader stå i en med spolen parallel linie och motsvara tydligen till sitt läge kul- och sockelögonfläckarne. Deras ytterst präktiga utseende kan icke uppskattas i teckningen, alldenstund orange- och blyfärgerna, hvilka bilda en så god kontrast mot de svarta fläckarne, icke kunna visas.

Mellan en af de elliptiska prydnaderna samt en fullkomlig kul- och sockelögonfläck är öfvergången så fullkomlig, att man