också tecknadt med hvitaktiga streck samt delvis skuggadt med svart, men färgerna synas vara underkastade förändring. På pannan finnes en hårbuske och på hakan ett gult skägg. “Toutes les parties supérieures de leurs cuisses et le grand espace nu de leurs fesses sont également colorés du rouge le plus vif, avec un mélange de bleu qui ne manque réellement pas d’élégance.[1] Då djuret retas, erhålla alla de nakna delarne en mycket lifligare färg. Åtskilliga författare hafva användt de starkaste uttryck vid beskrifningen af dessa lysande färger, hvilka de likna vid de mest
glänsande foglars. En annan mycket egendomlig omständighet är den, att, då de stora hörntänderna äro fullkomligt utvecklade, ofantliga benutskott bildas på hvardera kinden, hvilka äro djupt fårade på längden, och öfver hvilka det nakna skinnet är präktigt färgadt, såsom nyss har blifvit beskrifvet (fig. 67). Hos de fullvuxna honorna och hos ungarne af båda könen äro dessa utskott
- ↑ Gervais, Hist. Nat. des Mammifères, 1854, sid. 103. Figurer äro meddelade öfver hanens skalle. Desmarest, Mammalogie, sid. 70. Geoffroy St. Hilaire och F. Cuvier, Hist. Nat. des Mammifères, 1824, tomen I.
