åt oss att raka bort dem samt blifva lika japanesiska män“. Nyzeeländarne sakna skägg; de rycka sorgfälligt bort håret i ansigtet och hafva ett ordspråk, att “det finnes icke någon hustru för en hårbevuxen karl“.[1]
Å andra sidan beundra och värdera skäggiga racer högeligen sina skägg; bland anglosaxerna hade hvarje kroppsdel sitt särskilda värde enligt deras lagar: “förlusten af skägget skattades till tjugo shillings, hvaremot ett lårs afbrytande var faststäldt endast till tolf“.[2] I österlandet aflägga männen högtidligt ed vid sina skägg. Vi hafva sett, att Chinsurdi, höfdingen för makalolo i Afrika, tydligen ansåg skägg vara en stor prydnad. Hos Fiji-öarnes invånare i Stilla hafvet är skägget “rikligt och tätt samt hans största prydnad“, hvaremot inbyggarne i de angränsande Tonga- och Samoa-archipelagerna äro “skägglösa och afsky en sträf haka“. Endast på en ö i Ellice-gruppen “äro karlarne synnerligen skäggiga och icke litet stolta deröfver“.[3]
Vi se alltså, huru vidt skilda de olika menniskoracerna äro i afseende på sitt sinne för det sköna. Inom hvarje nation, som har gått tillräckligt framåt för att göra sig bilder af sina gudar eller förgudade herskare, hafva bildhuggarne tvifvelsutan försökt att uttrycka sitt högsta ideal af skönhet och storhet.[4] Ur denna synpunkt är det lämpligt att i andanom jemföra grekernas Jupiter och Apollo med de egyptiska och assyriska statyerna samt dessa med de förskräckliga basrelieferna på Central-Amerikas i ruiner fallna byggnader.
Jag har funnit ganska få uppgifter, som strida mot ofvanstående slutledning. Hr Winwood Reade, som har haft rikliga tillfällen att göra iakttagelser icke allenast bland negrerna på Afrikas vestkust, utan äfven bland de inuti landet boende, hvilka aldrig hafva plägat några förbindelser med europeer, hyser dock den öfvertygelsen, att deras åsigter om skönhet på det hela taget äro desamma som våra. Han har upprepade gånger funnit, att han öfverensstämde med negrer i uppskattandet af de inhemska flickornas skönhet, och att deras omdöme om europeiska qvinnors
- ↑ Om siameserna Prichard, ibidem, vol. IV, sid. 533. Om japaneserna Veitch i Gardener’s Chronicle, 1860, sid. 1104. Om nyzeeländarne Mantegazza, Viaggi e Studi, 1867, sid. 526. Se angående de öfriga omnämnda nationerna hänvisningar i Lawrence’s Lectures on Physiology o. s. v., 1822, sid. 272.
- ↑ Lubbock, Origin of Civilisation, 1870, sid. 321.
- ↑ Dr Barnard Davis citerar hr Prichard och andra för dessa faktiska uppgifter om polynesierna i Anthropological Review, April 1870, sid. 185, 191.
- ↑ Ch. Comte meddelar anmärkningar i detta hänseende i sin Traité de Legislation, tredje upplagan, 1837, sid. 136.
