skiljas från Kitty, men han hoppades, att hans mor under tiden skulle blifva mildare stämd emot henne, och att hon för alltid skulle bli hans egen, när han återvände. Nu tycktes hans styfmors mörka skugga alltid komma emellan dem, till och med när de voro ensamma, så starkt var hos båda det hemliga medvetandet om hennes afsigter, ehuru de icke ens för hvarandra vågade tillstå det, af fruktan att genom yttrande ge sina farhågor en form.
En lång lycklig vecka innan han reste ut, var Frank ensam på Swallowfield; under en hel vecka af solljus fröjd skyndade han öfver fälten till prestgården; under en hel vecka af ljuft sommarväder hviskade den gamla almen vid trädgårdsporten öfver hans farväl då natten inbröt, och sedan reste han med leendet på läpparne och tårar i ögonen för att vara borta tills ännu en vår och en sommar gått och löfven åter blektes af höstsolen.
Catharina var tålig och mild och hängaf sig med fördubblad ifver åt sina sysselsättningar. Men ehuru samvetsgrannt hon använde sin tid och aldrig tillät sig någon gagnlös sorg, kunde hon ej återhålla en känsla af glädje då qvällen kom och hon tänkte på att skilsmessans tid blifvit afkortad med ännu en dag. Hennes böner tycktes alltid föra henne närmare honom, och så hade hon hans bref, långa, tätt följande och outsägligt lyckliggörande i det vittnesbörd de buro om ett hjerta, alltid troget vändt till henne. En gång under vintern var der en lång mellantid af ångestfull väntan —— tre långa veckor och intet bref; sedan till slut några rader skrifna på sjuksängen men med ett gladt mod och hoppet om snar återställelse.
Sir Edvard och Lady Irwin stannade i hufvudstaden till sommarens slut, och när de återvände togs deras uppmärksamhet i anspråk af en mängd besökande. Edvard hade farit till Rugby, så Catharina stördes föga i sina vanliga sysselsättningar
“Är det möjligt, Helen, att den der lilla lugna varelsen är Franks fästmö?” sade Mrs Wilton Brook, Sir Edvards syster, en välbehållen matrona, som med två fullmogna döttrar var på visit hos sin bror. “Hvilket offer! En man af hans utsigter och så vacker sedan — han hade kunnat få hvem som helst.”
“Han tänker gifta sig enligt sitt eget val,” svarade Lady Irwin torrt.
