vi makt, Våra läppar stå oss bi: hvem vill vara herre öfver oss?»[1]
6»För de armas öfvervålds, för de fattigas klagans skull Vill jag nu stå upp», säger HERREN. »Jag vill skaffa frälsning åt honom, som försmäktar derefter.» — 7HERRENS ord äro rena ord, ett silfver nedsmält i verkstaden till jorden, luttradt sju gånger.[2]
8Du, Jehovah, skall bevara dem; Du skall rädda dem från detta slägtet för evigt. 9Må fritt de ogudaktiga drifva sitt väsende på alla sidor, Under det lågheten intager högsätet bland menniskors barn![3]
13 Psalmen.
Klagopsalm öfver fördröjd hjelp mot öfvermäktiga fiender.
1För sångmästaren; en psalm af David.2Huru länge, Jehovah, skall du förgäta mig beständigt? Huru länge skall du dölja ditt anlete för mig?[1] 3Huru länge skall jag hvälfva planer i min själ, Med sorg i mitt hjerta dagen i ända? Huru länge skall min fiende vara mig öfvermäktig?
4Ack, se till mig och bönhör mig, Jehovah, min Gud! Upplys mina ögon, att jag icke insomnar i döden: 5Att icke min fiende må säga: »Jag har fått makt med honom;» Mina ovänner jubla öfver att jag vacklar.
6Dock, jag förtröstar på din nåd; Mitt hjerta jublar öfver din frälsning. Jag vill sjunga till HERRENS lof, ty han gör väl emot mig.[2]
14 Psalmen.
Sidostycke till Ps. 10 och 12.
1För sångmästaren: af David.Dåren säger i sitt hjerta: »Ingen Gud är till.» Förderfvadt, afskyvärdt är deras handlingssätt; Ingen gör det som är godt.
2HERREN skådade från himmelen ned på menniskors barn, För att se, om någon förståndig fans, Någon som
