arme ropade, och HERREN hörde Och frälste honom utur all hans nöd!»
8HERRENS engel slår sitt läger omkring dem, som frukta honom, Och räddar dem.[1] 9Smaken och sen, huru god HERREN är; Säll den man, som tager sin tillflykt till honom![2]
10Frukten HERREN, I hans helige; Ty intet fattas dem, som frukta honom.[3] 11Unga lejon lida brist och hungra, men de som söka HERREN skola icke hafva brist på något godt.[4]
⁎
12Kommen, barn, och hören mig; HERRENS fruktan vill jag lära eder. 13Är du en man, som älskar lif; Som vill länge lefva, och njuta af välgång?[5]
14Bevara då din tunga för det som är ondt, Och dina läppar för bedrägligt tal.[6] 15Vik från det onda och gör det goda, Sök frid och jaga efter henne![7]
16HERRENS ögon gifva akt på de rättfärdiga, Och hans öron lyssna till deras rop. 17Men HERRENS anlete är vändt mot dem, som göra det onda, För att utrota deras åminnelse från jorden.[8]
18Då de (rättfärdiga) ropa, så hör HERREN Och frälser dem ur all deras nöd.[9] 19HERREN är nära dem, som hafva ett förkrossadt hjerta; Och dem, som hafva en sönderslagen ande, hjelper han.[10]
20Den rättfärdige måste lida mycket, Men HERREN räddar honom ur det allt. 21Han bevarar alla hans ben, Att icke ett af dem varder sönderbrutet.[11]
22Den ogudaktiges ondska skall döda honom; Och de, som hata den rättfärdige, skola dömas skyldiga. 23Men HERREN igenlöser sina tjenares själ; Och utan skuld skola alla vara, som taga sin tillflykt till honom.
- ↑ Ps. 91:11.
- ↑ 1 Pet. 2:3.
- ↑ Ps. 37:19.
- ↑ Ps. 37:25; Luk. 1:53.
- ↑ 1 Pet. 3:10—12.
- ↑ Eph. 4:29; 5:4; Kol. 4:7.
- ↑ Ps. 37:27.
- ↑ Ps. 73:20; Ords. 10:7.
- ↑ Ps. 145:18.
- ↑ Ps. 51:19; Es. 57:15; 66:2.
- ↑ Matt. 10:30.
