öra till mitt bönerop. 4Ty min själ är mättad af lidanden, Och mitt lif har kommit hardt nära dödsriket.
5Jag är aktad lika dem, som sjunka i grafven, Jag är såsom en man utan kraft,[1] 6Som ligger utsträckt bland de döda: Lik de slagna, som ligga i grafven, På hvilka du icke mera tänker, Och som äro afskurna från din hand.[2]
7Du har sänkt mig i grafvens nedersta djup, I det djupa mörkret i afgrundsdjupet.[3] 8Din vrede trycker mig med all sin tyngd, och alla dina vågsvall låter du gå öfver mig (Selah).[4] 9Du har drifvit mina vänner långt ifrån mig, Du har gjort mig till en stor styggelse för dem; Jag är inspärrad och kan icke komma ut.[5]
10Mitt öga täres bort af lidande; Jag åkallar dig, Jehovah, alla dagar; Jag uträcker till dig mina händer.[6] 11Skall du göra under för de döda, Eller skola skuggorna stå upp och prisa dig? (Selah.)[7] 12Skall din nåd förtäljas i grafven, Och din trofasthet i dödsboningen? 13Skola dina under blifva kända i mörkret, Och din rättfärdighet i glömskans land?[8]
14Så skriar jag till dig, Jehovah, Och det är den bön om morgonen, hvarmed jag träder inför dig. 15Hvarföre, o Jehovah, förkastar du min själ, Förborgar du ditt anlete för mig?[9] 16Jag är plågad och döende från min ungdom, Jag lider af dina förskräckelser så att jag är nära att förtvifla.
17Din vredes hela glöd har kommit öfver mig, Dina fasor tillintetgöra mig. 18De omgifva mig som vatten hela dagen, De omringa mig allesammans. 19Du har drifvit mina vänner och umgängesbröder långt ifrån mig, Mitt allt af umgänge är mörkret.[10]
- ↑ Ps. 28:1; 143:7.
- ↑ Ps. 31:23.
- ↑ Ps. 130:1.
- ↑ Ps. 42:8; 69:3.
- ↑ Hjob 19:19; Ps. 31:12; 38:12.
- ↑ Ps. 6:8.
- ↑ Ps. 6:6; 30:10; 115:17.
- ↑ Es. 38:18.
- ↑ Ps. 13:2; 22:2; 44:25.
- ↑ Hjob. 17:13 f.
89 Psalmen.
Klagopsalm i anledning af ett lidet svårt nederlag och den i striden utdragne Herrens smordes fall.
(Jemf. 2 Krön. 35:20—25.)
2Om HERRENS hela nåd vill jag evigt sjunga, För alla slägten vill jag kungöra din trohet med min mun.[1]
- ↑ Es. 63: 7 f.
