10I vilda djur och all boskap; I kräldjur och bevingade fåglar; 11I konungar på jorden och alla folkslag; I furstar och alla domare på jorden; 12I ynglingar och jungfrur; I gamla med de unga;
13Må de alla lofva HERRENS namn; Ty hans namn allena är upphöjdt, Hans majestät är upphöjdt öfver jord och himmel. 14Och han har upprest ett horn åt sitt folk; I )et är ett ämne till lofsång för alla hans fromma, För Israels barn, det folk, som står honom nära.
149 Psalmen.
Lof och pris hemburet Herren för det han gjort sitt folk oöfver- vinnerliet i striden mot hednaverlden.
1Hallelujah! — Sjungen till HERRENS pris en ny sång,
- * Sjungen hans lof i de frommas församling! 2Må
Israel glädja sig öfver sin skapare, Zions söner jubla öfver sin konung. 3Må de lofva hans namn med fröjdedans, Med puka och zittra lofsjunga honom.
4Ty HERREN är nådigt sinnad emot sitt folk, Han kröner de ödmjuka med frälsning. 5De fromma skola jubla i härlighet, De skola jubilera på sina hviloläger. 6Guds pris skall vara i deras mun, Och ett tveeggadt svärd i deras hand:
7Till att utkräfva hämnd af hednafolken, Till att tukta folkslagen. 8Till att binda deras konungar med kedjor, Och deras ädlingar med jernfjettrar. 9Till att utföra den dom öfver dem, som skrifven är. En härlig tid skall detta vara för alla hans fromma.
- ↑ Es. 12:4.
- ↑ Ps. 132:17.
- ↑ Ps. 96:1.
- ↑ Ps. 100:3.
- ↑ 2 Mos. 15:20; 2 Sam. 6:14; Ps. 68:26.
- ↑ Ps. 32:11. Eph. 6:17; Ebr. 4:12.
- ↑ Mik. 4:13.
- ↑ 5 Mos. 32:41—43.
