Femtonde Talet 9:1 —18.
Kapitel 9
9.Visheten har byggt sitt hus och uthuggit sina pelare desju; 2hon har slagtat sin slagtboskap och blandat sitt vin. 3Hon har utsändt sina tjenarinnor och låter utropa på ryggarne af stadens höjder: 4>I)en som är fåkunnig, han vike af hit.» Hon säger till alla oförståndiga: 5»Kommen och äten af mitt bröd och dricken af mitt vin, som jag har blandat. 6()fvergifven de fåkunniga, på det I magen lefva; och gån rätt fram på förståndets väg.»
[7Den som tillrättavisar en bespottare, far skam till tack, och den som förmanar den ogudaktige, smälek. 8Förmana icke bespottaren, att han icke skall hata dig; förmana den vise, så skall han älska dig. 9Meddela åt den vise, så skall han blifva ännu visare; lär den rättfärdige, så skall han taga emot ännu mera af lärdom. IOBegynnelsen till vishet är att frukta HERREN, och att känna den Allraheligaste är förstånd.]*
1LTy genom mig skola dina dagar blifva många, och åratal läggas till ditt lif.
I2Om du är vis, skall du hafva godt af din visdom; och om du är en bespottare, skall du allena umgälla det.] * I3Dårskapen är en qvinna, som är larmande, fåvitsk alltigenom, och förstår alls intet. I4Och hon har satt sig vid ingången till sitt hus; satt sig på en tron på stadens höjder, I5och ropar till dem, som draga fram på vägen och gå raka vägar: l6»Den som är fåkunnig, han vike af hit»! Och hvar en oförståndig är, der säger hon till honom: I7»Stulet vatten är sött, och bröd i löndom smakar ljuft».
l8Och de veta icke, att der är fullt af skuggors hamnar; i dödsrikets djup ligga hennes gäster.
2) Matt. 22:4. 6) Kap. 1:22. 8) Kap. 23:9. IO) Kap. 1:7. XI) Kap. 3:2, 16. I7) Kap. 20:17.
- Verserna 7 —10 likasom v. 12 äro anmärkningar till texten
i egenskap af betraktelser öfver det, som går förut, och hafva
derföre blifvit satta inom klämmer.
