246
SALOMOS ORDSPRÅK.
KAP. l8.
12Såsom lejonets rytande är konungens vrede, men
såsom dagg på örter hans ynnest.
Kap. 20: 2; 16: 14, 15.
I3En olycka för sin fader är en dåre till son, och ett rinnande takdropp äro en hustrus trätor.
Kap. 10: i.
I4Hus och gods fås i arf från fäder, men från HERREN kommer en förståndig hustru.
Kap. 18: 22.
I5Lätja gör att man försofver sig, och en håglös själ får hungra.
Kap. 10: 4; 23: 21.
l6Den som tager vara på budet, han tager vara på sin själ; men den som icke frågar efter sina vägar, han skall dö.
Kap. 16: 17.
I7En långifvare åt HERREN är den som förbarmar sig öfver den arme, och han skall löna honom igen.
Kap. 14:31; Ps. 41:2—4; Matt. 25:40.
l6Tukta din son, medan hopp om honom är; men låt ej din ifver föra dig för långt, så att du dödar honom.
Eph. 6: 4.
^Den som är hejdlös i sin vrede måste böta; ty vill du rädda honom, gör du honom endast värre.
2°Hör på råd och tag emot tillrättavisning, att du må varda vis.
2IMånga tankar äro i en menniskas hjerta, men HERRENS rådslut det består.
Kap. 16: 9; Jer. 10: 23.
22En menniskas goda vilja är hennes goda gerning; och bättre är att vara fattig, än en man, som sviker.
23HERRENS fruktan är vägen till lif; med den går
man mätt till nattens ro, och drabbas ej af något ondt.
Kap. 14: 27.
24Den late stack sin hand i fatet, men orkade icke ens att föra henne tillbaka till sin mun.
Kap. 26: 15.
25Då man slår bespottaren, blifver den enfaldige klok; och då man tillrättavisar en förståndig, tager han emot lärdom.
Kap. 21:11,
