k Ar. 9, IÖ
PREDiKAREBOKEN.
287
11 Vidare har jag sett under solen, att för att löpa är icke nog att vara snabb, och för att strida icke nog att vara tapper, och för att få sitt bröd icke nog att vara vis, och för att blifva rik icke nog att vara klok, och för att behaga icke nog att veta att skicka sig, utan tiden och skickeisen råder öfver alla.
I2Ty menniskan vet icke heller, när hennes stund kommer, utan likasom fiskarne, som fångas i det förderfliga nätet, och likasom fåglarne som fastna i snaran — likasom dessa, så fångas menniskobarnen i olyckans stund, då hon
faller öfver dem plötsligt.
- *
•»
13 Afven detta hafv er jag sett:
Visheten är såsom solen; så stor i mina ögon är hon.
17. Den
I4Det var en gång en liten stad med få invånare uti, ^Llutenl och en stor konung kom emot den och kringrände den"
uppsatta
och byggde stora bålverk emot den. I5Men det fanns dar skåpens derinne en .fattig man, men vis, och han frälste denna staden genom sin vishet; och ingen menniska tänkte på 9' I3~Io:l5- denne fattige mannen. l6I)å sade jag: Vishet är bättre än makt, men den fattiges vishet föraktas, och på hans ord hör ingen.
- %
I7De visas ord, som låta höra sig i stillhet, betyda mera än skriket af en, som för befälet bland dårar.
l8Visheten är bättre än alla krigsredskap; men en enda
förseelse kan förderfva mycket godt.
% %
%
1 giftiga flugor göra apotekarens, olja stinkande och bringa 10.
henne i jäsning: så väger litet af dårskap tyngre än vishet och ära.
- *
0*
2Den vises förstånd är i hans högra hand och dårens förstånd i hans venstra. 3Ja, äfven på en banad väg, der
ri) Ords. 16: 9; Jer. 10: 23. 14—l6) Ords. 21: 22; 24: 5, 6. I7) Ords. 24: 5, 6; 29: 20.
