KAP. I O, II
PREDIKAREBOKEN.
289
I4Dåren talar vidt och bredt, men menniskan vet icke hvad som händer nu, och hvad som skall hända efter henne, hvem kan säga henne det?
I5Dararnes sysselsättning är tröttande för honom, som icke förstår sig på sederna i staden.
16Ve dig, land, hvars konung är ett barn, och hvars 18. Stats-
furstar tidigt hålla gille. I7Väl dig, land, hvars konung är häiiÅiJvlts
en ädling, och hvars furstar hålla måltid i rätt tid: som Jafah?tHg' hjeltar i kraft, men icke i dryck. - 10.16-20.
l8Stor lättja kommer bjelklaget i huset att sänka sig, och håglöshet gör att det der regnar in. ^Det le de åt, som hålla gästabud; och vinet gör lifvet för dem muntert, och penningen förhjelper till allt.
• •
2°Afven i dina tankar banna icke konungen, och äfven 1 ditt sofgemak banna icke den rike; ty himmelens fåglar IVira ut din röst, och en som har vingar omtalar dina ord.
Tredje Delen,
. • »
1 Otrö ut din säd vid åsynen af regnet, så skall du i tidens 11.
längd få den igen. 2Gif och dela ut till sju och till .Undfr-
^ 0 J visande for-
ii 1.1 äfven; ty du vet icke, hvad ondt som kan hända pa til*
de aLCL/o 0vtc
,, u € Icil. verka
- ?nedan da-
- l)ä molnen äro fulla af regnet, sa utgjuta de det gen är
o O II • I O •
uivri jorden; och när trädet faller, at söder eller norr, sa Uilvci det liggande på det ställe, der det föll. 4Den som
M) I <k. 4: 13—16. l6) Es. 3:4. l8) Ords. 19:15; 24:30—33. I s .»/.; 28:7 f. 20) 2 Mos. 22:27. ) ( >1 ils. 18: 9; Rom. 12: 11.
///<»/» .v ho k, Psal t ar en vi. m. 19
