Sida:Normalupplagan (1911).djvu/173

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

LUKAS, 18. s&kle, planterade, bygg- de;

men på den dagen, då 

Lot gick ut från Sodom, regnade eld ooh svafvel från himmeln och förgjor- de dem alla.

likaså skaU det vara på 

den dagen, då Mttnnisko- sonen varder uppenbar.

Den som på den dagen 

iir på taket och har sitt bo- hag i huset, han stige icke ned för att hämta det; sammalunda ock ^en som ilr ute på marken, han vän- de icke tillbaka.

Kommen ihåg Lots hu- 

stru.

Hvilken som söker att 

behålla sitt lif, han skaU mista det'; men hvilken som mister det, han skall ritddadet.

Jag sttger eder: I den 

natten skola två ligga i en silng; en skall upptagas och den andre lämnas kvar.

Två kvinnor skola mala 

tillhopa; en skall uppta- gas och den andra lämnas kvar.

Två skola vara ute på 

marken; den ene skall upptagas och den andre lämnas kvar.

Då svarade de och sade 

tiU honom : Hvar då, Her- re? Och han sade till dem : (») 1 Mo«. 1», 84. Jnd. bref v. 7. (31) M«tt. «å, 17 f. Mark. 18, 15 f. {«) 1 Mos. 19, 88. (83) Lnk. 9. 84. Joh. 12, 25. (Si) Matt. 24. 40 f.

Där åteln är, dit skola ör- narna församla sig.

KAPITLET. 

Jenu fravMtäUer Uknelter om doma- ren och den fattiga änkan, om/ari- iém oek ptMikanen, väUignar har- n«m %mdmnH9arden rike ynglingen om lifvet* väg och lärfungame om den rätta /SrsakeUen* llfn,/Srkun- nar »(tt lidande, gifoer aynen dit en hlind. Vem. 9-14 Ev. 11 S. eft. Trefald., v. 81—43 Ev. EMtlag»Stod. OCH han sade dem ock en liknelse om huru de alltid borde bedja och icke förtröttas,

sägande : I en stad var 

en domare, som icke fruk- tade Gud och icke hade för- syn för någon människa.

Och en änka var i den 

staden, och hon kom till honom och sade: Skaffa mig rätt af min vederdelo- man.

Och han ville icke till 

en tid. Men därefter sade han för sig själf : Om jag ock icke fruktar Gud och icke har försyn för någon människa,

vill jag dock, emedan 

denna änka gör mig be- svär, skaffa henne rätt, att hon icke till slut kommer och öfverfaller mig.

Och Herren sade: Hö- 

ren hvad den orättfärdige domaren säger. (87) Matt. 84, 88.

Luk. 11, 6 f. Rom. 18, 12. Ef. 

«, 18. Kol. 4, 2. 1 Teas. 5, 17.