APOSTLAGÄRNINGARNA, 5. na till fängelset och förde dem ut och sade :
Gån åstad och uppträ-
den och talen i templet till folket alla detta lifvets ord.
Och sedan de hade hört
detta, gingo de i dagnin- gen In i templet och lärde. Och öf verstepräflten och de, som voro med honom, kommo och sammankal- lade rådet och alla de äld- sta bland Israels barn och sände till fängelset för att hämta dem.
Och rättst jänarne kom-
mo dit och funno dem icke i fängelset, och de åter- vände och berättade det,
sägande: Fängelset
fnnno vi stängdt med all omsorg och vaktame stående utanför dörrarna, men när vi öppnade funno vi ingen där inne.
Och när l)efälhaf våren
öfver tempelvakten och öfversteprästema hörde dessa ord, visste de icke, hvad de skulle tänka om dem och hvad häraf skulle böfva.
Då kom någon och be-
rättade för dem: Se, de män, hvilka I haden insatt i fängelset, de uppträda i templet och lära folket.
Då gick befälhaf våren
tiUika med tjäname och hämtade dem, dock utan (») Ap. o. 4. IS f . (ao) Ap. o. 9, kaS.^lS. (SDEbr.ilO. Lok. LSwed.] 9 våld; ty de fruktade för folket, att de skulle blif va stenade.
Och sedan de hade häm-
tat dem, inställde de dem för rådet, och öf versteprä- sten tillfrågade dem,
sägande : Haf va vi Icke
allvarligen bjudit eder att icke lära i detta namn? Och se, I haf ven uppfyllt Jerusalem med eder lära och viljen draga öfver oss denne mannens blod.
Men Petrus och apost-
lame svarade och sade: Man måste lyda Gud mer än människor.
Våra fäders Gud har
uppväckt Jesus, hvllken I hafven upphängt på trä och dödat.
Honom har Gud med
sin högra hand upphöjt till en höfding och en fräl- sare för att gifva Israel bättring och syndemas förlåtelse ;
och vi äro vittnen om
allt detta, så ock den He- lige Ande, hvilken Gud har gifvit dem, som lyda honom.
Och när de hade hört
detta, skar det dem i hjär- tat, och de rådslogo om att rödja dem ur vägen.
Då stod en farisé upp i
rådet, vid namn Gamaliel, en lagklok, som var aktad bland allt folket, och be- U,i7. (82) Joh. 16, M f . (34) Ap. 0.22,8.
