Sida:Normalupplagan (1911).djvu/388

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

II. KORINTIERNA, 8. mana Ti tus, att likasom han förut hade begynt, så skulle han ock bland eder bringa tUl fullbordan »f- ven denna nåd.

Men såsom I uti aUt öf - 

verflöden, i tro och i tal och i kunskap och i all if ver och i eder kärlek till oss, så sen till, att I ock öf verflö- den i denna nåd.

Icke såsom en föreskrift 

säger jag detta, utan eme- dan jag genom andras if ver äf ven vill prof va äktheten af eder kärlek.

Ty I kännen vår Herre 

Jesu Kristi nåd, att han,.sammaifver för eder 1 ehuru rik, vardt fattig för eder skull, på det att I ge- nom hans fattigdom skul- len varda rika.

Och ett råd gifver Jag 

härutlnnan, ty detta är till gagn för eder, som se- dan förra året haf ven va- rit de första icke blott att verkställa utan ock att vilja.

Fullborden nu ock 

verkställandet, på det att, likasom hågen var att vil- ja, så ock fullbordandet måtte framgå af ägandet.

Ty om hågen är för han- 

den, så är han välbehaglig i mån af hvad han äger, icke i mån af hvad han icke äger.

Ty meningen är icke, 

(7)1 Kor. 1,6. (9)M»tt.8,80. Lnk. fl, 68. FU. 2, 6 t (10) a Kor. fl, 2. (18) Ords. 3, 28. M»rk.l2,i3. Luk.

att andra skola haf va lätt nad och I nöd, utan att det skall gå lika till;

i denna tid må edert öf • 

verflöd komma deras brist till hjälp, på det att ock deras öf verflöd må komma eder brist till hjälp, att det må blif va likhet,

såsom det är skrifvet: 

»Den, som samlade myc- ket, hade intet tiU öf ver- lopps, och den som sam- lade litet, honom fattades intet.»

Men Gud vare tack. 

som ingifver i Titi hjärta

Ty han antog uppma- 

ningen, men då han var mycket nitisk, for han själfmant till eder.

Och vi haf va sändt med 

honom den broder, som i alla församlingarna har berömmelse i evangelium,

och icke det allenast. 

ut€m som ock blifvit vald af församlingarna att vara vår följeslagare på resan med denna af oss ombesörj- da kärleksgåfva, för att främja Herrens egen ära och vår beredvillighet.

Därmed vilja vi und- 

vika, att någon skall klan- dra oss för hvad som rör detta rikliga sammanskott, som af oss ombesörjes,

ty vi äro betänkta på 

. 3. 2 Kor. 9, 7. lPetr.4.». (16) 2 Moe. 18. it. (U) Rom.U. 17. ni. 4, 8. Ap.G.ai,l8.