frid af Gud Fader och vår Herre Jesus Kristus, i som har gif vit sig: sjftlf för våra synder, på det att han skulle uttaga oss från den närvarande onda värl- den, efter Guds och vår Faders vilja,
hvilken vare ära i evig-
heters evighet I Amen.
Jag förundrar mig, att
I så snart låten af vända eder från den, som har kal- lat eder i Kristi nåd, tUl ett annat slags evange- lium,
hvilket icke är ett an-
nat; endast att några fin- nas, som förvilla eder och vilja förvända Kristi evan- gelium.
Men om ock vi eller en
ängel från himmeln an- norlunda predikade evan- gelium för eder, än vi haf - va predikat för eder, han vare förbannad I
Såsom vi förut hafva
sagt, så säger jag ock nu åter: Om någon för eder annorlunda predikar evan- gelium, än I haf ven und- fått, han vare förbannad I
Ty talar jag nu männi-
skor eller Gud till behag, eller söker jag täckas män- niskor? Ty om jag ännu täcktes människor, så vore jag icke Kristi tjänare. GALATEHNA, 1. ^.3. "'9, il. inVii' 13-^
1 Men jag gör eder kun-
nigt, mina bröder, att det evangelium, som af mig har blif vit predikadt, icke är något mänskligt,
ty icke heller har jag
undfått eller lärt det af någon människa utan ge- nom uppenbarelse af Jesus Kristus.
Ty I hafven hört min
umgängelse fordom i ju- dendomen, att jag öfver- måttan förföljde Guds församling och förödde henne
och gick längre i juden-
domen än många samtida af mitt folk och var den starkaste ifrare för mina fädernestadgar.
Men då Gud, som ända
från min moders lif har afskilt mig och kallat mig genom sin nåd,
behagade uppenbara
sin Son i mig, på det att jag skulle förkunna evan- gelium om honom bland hedningarne — strax råd- förde Jag mig icke med kött och blod,
icke heller for jag upp
till Jerusalem till dem, som voro apostlar före mig, utan jag for bort till Ara- bien och vände tillbaka till Damaskus.
Sedan, efter tre år, for
Pil. 8, 6. 1 Tim. 1, 18. (16) Jer. 1, 6. Ap. O. 9, lö. 13, 2. Rom. 1,1. (l8)Qal.2,8. Ef. 3. 8. (18) Ap. O. 9, 26.
