UPPENBARELSE, 17. tron, och dess rike värd t förmörkadt, och de sön- derbeto sina tungor af smärta.
Och de hädade him-
melns Gud för sina smär- tors och sina sårs skull och bättrade sig icke från sina gärningar. lÄ Och den sjette utgöt sin skål öfver den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut, på det att vägen skulle beredas för konungame från östern.
Och jag såg ur drakens
mun och ur vilddjurets mun och ur den falske pro- fetens mun utgå tre orena andar, som liknade pad- dor.
Ty de äro djäflars an-
dar, som göra tecken och gå ut till konungame på hela Jorden för att för- samla dem till strid på den dagen, den allsvåldige Gu- dens stora dag.
Se, Jag kommer såsom
en tjuf ; salig är den, som vakar och bevarar sina kläder, att han Icke må gå naken och de få se hans skam.
Och de församlade dem
till den plats, som på ebrel- ska heter Harmag^don.
Och den sjunde utgöt
) Upp. 17, 12. fU) 2 T©8«. 2, 9. (12)1 Upp. pp. 13, 18. 1», 19. (ISrUpp. 8, 18, (16) Dom. 5, 19. 2X1*1.35, (17) Upp. 21, «. (18) Upp. 8, sin skål i luften, och en stark röst kom ut från templet, från* tronen, sä- gande: Det är gjordt;
och det uppstod ljung-
eldar och röster och tom- dön, och det vardt en stor Jordbäfning, en sådan jord- bäf ning och så stor, att en dylik icke hade varit, allt- sedan människor blefvo till på jorden.
Och den stora staden
delades i tre delar, och fol- kens städer f öUo ; och det stora Babylon kom i åmin- nelse inför Gud, att han skulle gifva det kalken med sin stränga vredes vin.
Och alla öar flydde, och
berg f unnos Icke mer.
Och starkt hagel, oent-
nertungt, kom ned från himmeln på människorna, och människorna hädade Gud för plågan af haglet, ty plågan däraf var myc- ket stor.
KAPITLET.
på OCH en af de sju änglar- ne, som hade de sju skålarna, kom ooh talade med mig och sade: Kom hit ; Jag skall visa dig do- men öfver den stora skö- . (19) Upp. 18. 6. Bk n, « £ Upp. 14, 8,». (!»>Upp.«,M. 17 Jer. 61, 18. Nah. zX Upp. 17,
